Ambitiöst värre

Det var länge sen jag kände mig så ambitiös. Här sitter jag, i biblioteket på universitetet, och bläddrar i den ytterst intressanta boken Interpreting Qualitative Data (eller nåja. Ska sanningen fram la jag förstås ner den och tog en dator istället...). Men ambitiös kan man ändå kalla mig. Klockan är inte ens tolv än, och jag börjar inte förrän 13.15. Jag är alltså i god tid, vilket är en väldig ovanlighet för mig. Jag brukar annars inte infinna mig på universitetet förrän tidigast när föreläsningen startat. Om ens då.

Jag ska ta vara på den här tiden och göra annat än blogga tänkte jag. Tyvärr är Bokus riktigt långsamma på att skicka mina kursböcker, så någon nödvändig läsning blir det alltså inte tal om tyvärr. Istället ska jag satsa på att sitta och planera min höst för att få lite ordning på studier, pengar, tid och händelser. Min kalender är inte särskilt snygg, men det är faktiskt en av mina bästa vänner.

Igår var det jobb hela dagen. Fotboll, fotboll, fotboll samt lite STCC, friidrott och dragracing var det som stod på schemat. Nu är det snart slut på fotbollsäsongen och innebandyn drar igång istället. Lagom till det börjar också höjdpunkten med jobbet och en av de största höjdpunkterna i hela mitt liv: Hockeyn. Något jag saknat mig sjuk efter länge nu. I år blir det dessutom fullt upp. Leksands skrällvärvning i Belfour innebär att jag måste hålla full koll även på allsvenskan också. Hujeda mig.

För övrigt var gårdagens fråga: Heter det hjälp mot eller heter det hjälp med missbruket?

Vi valde mot. Diksussioner gick om att med skulle vara mer språkligt korrekt, men hur skulle det egentligen se ut i en mening? "...hjälp med missbruket." Ska det ges hjälp med missbruket? Så de kan fortsätta missbruka? Gratis narkotika kanske? Men samtidigt, visst är det så med låter bra i meningen, om man bortser från den underliggande betydelsen i detta sammanhang. Hm...

---

Jag vet inte om jag ska köpa något att äta eller inte. Jag är rädd att jag försmäktar utan mat, men å andra sidan är jag ju numera en fattig student. Inte en rik student som förra året när jag köpte vad som helst utan att blinka. Nu får jag alltså stå mitt kast och ta straffet för förra årets slöseri. Jag får alltså välja mellan att försmäkta på grund av hunger eller gå under på grund av för lite pengar till annat. Jag väljer att vara utan mat, tror jag.

Tjipp!

Kommentarer
Postat av: s

ambitös? ne d e väll snarare att d inte gåt någon buss lr tåg utan du måste va där tidigt;)

2007-09-04 @ 14:33:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...