Nu har jag lagat duschen (jag kan allt), satt upp bilder på gulingen samt stukat eller vrickat foten. Vilket är vilket egentligen? Det som gör mest ont är det som drabbat mig i alla fall.

Med den ovetenskapen om vad för skada jag ådragit mig ska jag nu sova. Det blir lätt att somna. Nu slipper jag drömma mardrömmar om att se Timråtattarna med Sanny Lindström i täten lyfta Le Mat. Nej, det scenariet har inte känts särskilt realistiskt, men jag har också drömt mardrömmar om att Sean Avery ska sno mina strumpor och köra upp i käften på Kung Forsberg... Så mardrömar behöver inte kännas fullt och fast verklighetsförankrade.

Imorgon blir det en hård dag. Gonatt.