Gud har skrivit på för Avs. Herregud, på riktigt alltså. Han har det. Colorado Avalanche! Han har skrivit på, han ska spela. Mitt liv är räddat!

The God ska spela. Jag kan inte sluta. Jag sitter här, jag bara hyperventilerar. Jag har inte ens skrikit rakt ut ännu. Jag är så chockad. Inte över klubbvalet, verkligen inte, men efter Don Baizleys uttalande förra veckan hade jag slutat hoppats på spel denna säsong. Men återigen är Kung Forsberg där och överraskar. Och när det gäller sånt här, ja då älskar jag överraskningar.

Colorado har visserligen inte kunnat anses som en storkandidat till att vinna Stanley Cup, men chansen ökar definitivt när The God signat för klubben förstås. Precis som alltid är det hjärtat som får välja, och det är så stort att lirare som Forsberg och Sundin sätter hjärta och klubbkänsla framför hjärna. All heder till dem. Idag, igår, för alltid. ♥

För mig har det hela tiden varit något av Avs eller Flyers jag helst velat att han skulle återvända till, så inget skulle ha kunnat göra mig lyckligare. Tidigare höll jag Flyers först på grund av att de kändes som en vassare kandidat till att få lyfta bucklan, men att Simon Gagne inte kan spela resten av säsongen kommer förstås påverka (samt att Mike Richards blir borta ett par veckor) och jag skulle inte bli förvånad om Kung Forsberg stått och vägt mellan dessa lag och att Gagne blev det som tillslut vägde över. Eller, vilket är lika troligt, så har Colorado varit hans absoluta försteval hela tiden. Oavsett vilket så är han troligtvis den lyckligaste i världen just nu, och det är han värd.

Och med Forsberg i laget så blir man riktigt farliga i kampen om att vinna hockeyvärldens absolut mäktigaste buckla. Herrejävlar!*




Snacka om att Francois Giguere gör en riktig Lacroix! Det här är en riktigt, riktigt stor affär. Amen.

 Lite retar det mig att jag inte spanat in Avs sida nu under dagen. Här satt jag i godan ro och diskuterade med Stockholmsfjollan om hjärtattacker och leversjukdomar och hur man dör en fin död, när man ser en kommentar som trillat in från Anna. Det var på det viset jag fick veta. Jag satte i halsen vill jag lova.

Nu, nu tror jag att jag bara ska njuta av detta. Det är helt... makalöst underbart. Jag måste nypa mig i armen, igen.

*Okej. Det är nästan ett år sedan han spelade en riktig match. Att blossa upp det och ha stora förväntningar är kanske lite fel. Men, det är Forsberg vi pratar om. Han om någon kan fixa det här.