Jag vet inte om det beror på att jag råkar vara född med en stor portion bitterhet (och som utvecklats under åren) eller det faktum att jag älskar när det är regnar och är allmänt så kallat dåligt väder i form av regn, rusk, åska och moln. Men av någon av dessa anledningar, eller någon annan, så har jag alltid blivit kallad "Min lilla månstråle" istället för det kanske lite mer komplimierande "Min lilla solstråle".

Men nu har månstrålen ansträngt sig. Jag har försökt. Jag har glatt mig åt solen, jag har hållit inne med mina klagomål och jag har smörjt in mig för att slippa vara knallröd och tycka synd om mig själv av den anledningen. Men nu orkar jag inte längre. Det är för varmt.

Kan man få ha den åsikten i fred?



Bild: Nina Hemmingsson

Nu har det ju trots allt varit sol, länge. Då kan man väl få lida utan att behöva vara tacksam för det ack så fina vädret?