Fortfarande ingen seger för vare sig Avs eller Philly och min morgon känns därmed ännu sämre. Men nu får det vara nog med sömn istället för hockey.

---

Förutom NHL-matchenförrförra helgen  träffade jag ju också Den Blonda Häxan. Eller ja, inte bara träffade. Jag bodde ju hos henne dessutom så det var en riktig tiptop helg hon fick sig. Vi hade grymt trevligt och roligt trots att båda var trötta som utmattade får, och det enda jag kan klaga på är att jag fortfarande behandlas som ett skillsmässobarn trots att jag nu fyllt 21. När ska ni sluta med det, Häx och Stockholmsfjollan och alla andra?

"Så du har Morr denna veckan?"
"Har hon fått mat? Vad har du gett henne att äta?"
"Har du satt henne på tåget?"
"Men ska hon åka tunnelbanan alldeles själv? Klarar hon det? Du har väl förklarat vägen för henne ordentligt?"
"Nu orkar jag inte med henne mer, nästa gång får du ta henne!"
"Nej! Du får inte missa tåget! Nu har jag haft hand om dig tillräckligt, nu är det någon annans tur!"
"Åh vad skönt, nu slipper jag ansvara över dig!"

Jag är lite anti Stockholm av många anledningar, staden i allmänhet och tunnelbanan i synnerhet, men allt gick utomordentligt bra och jag hanterade min rädsla för tunnelbanan på ett exemplariskt sätt. Likaså skötte jag mitt shoppingberoende. När vi stod inne på Topshop och jag stod i kön till kassan och krampaktigt höll i det jag ville ha tog jag ett raskt beslut att jag inte skulle ha det. Snabbt som ögat hängde jag tillbaka det och sedan rusade vi därifrån. Häx var så stolt över mig att jag trodde det skulle komma en tår. Det gjorde det förstås inte, men vi firade triumfen med att fika på Bellmans istället. Fem av fem toasters för det cafét. Likaså till den lilla pizzerian i Vasastan som bjöd på kalasgod pizza och bästa möjliga musiken i form av 80-talsmusik.

I övrigt var min blonda favorithäxa änglalik nog att bjuda mig på en försenad födesledagsdrink. Supergod var den, trots att vi inte fick vad vi skulle ha. Nåja, Fridays var ett kanonställe i mina ögon. Alldeles för hög ljudnivå för att kunna föra ett samtal och det var alltså fritt fram för mig att prata på om mitt utan att bli avbruten av en ursinnig Häx som inte vill höra något mer om vare sig Kung Forsberg, MODO eller Timmys makalösa backspel. Sådant uppskattas!



Så här snygg var min favorithäxa. Hon skyller på att hon var sliten efter mycket jobb, men hur jobbigt kan det vara att jobba på Coop och sätta på ugnen och sedan kalla det för att hon bakat? Nä, inte alls. Men Häx ska alltid gnälla. Näst efter Fröken Bitter är hon dem mest gnälliga person jag någonsin träffat.



... och så här snygg var jag själv när jag satt och väntade på att Ottawa-Pittsburgh skulle börja. Jag skyller också på att jag var sliten. Och sjuk. Och blöt. Efter regn alltså.



Den här bilden är jag stolt över. Att jag kunde ta en så skarp bild när jag stod och darrade av ren och skär rädsla nere på tunnelbanestationen är ett under.


Nu är det dryga två år sedan som Häx lämnade metropolen Säffle och flyttade till Stockholm, och visst märks det att den lilla damen blivit en aning mer sofistikerad och lämnat några av lantistendenserna bakom sig. Men än har hon kvar grundstenarna i dialekten och när det kommer till de lite mer vardagliga och simpla tingen så är hon fortfarande det där burdusa rivjärnet vi är vana vid. Som exempelvis när jag lite försiktigt frågar om hon har toapapper hemma, så svarar Häx med bred och hög skogshuggarstämma så samtliga i affären vänder sig. "Toapapper? Ja, hur mycket ska du skita?!" Häx ler nöjt och förklarar sitt sätt med: "well, you can take the girl out of the wild, but you can never take the wild out of the girl". Precis.

---

Lite nytt på den häxiga fronten är att hon ska börja träna. Hon är den mest utstuderade och planerande människa jag vet och det är nog därför vi går så bra ihop. Vi är av samma skrot och korn helt enkelt.

Nu är hon trött på sin klena vandrande pinne till sämre hälft och därför ska hon investera i ett gymkort så hon kan få honom att röra på sig. Det kallar jag ett bra knep att lyckas hålla motivationen uppe!

---

Nåja, dags att snabba på och göra sig iordning för att gå till universitetet nu kanske. Jag ska försöka göra något så ovanligt som att anlända i tid. Adjö!