Vilken nitlott jag är

Vinst mot Luleå i går, härligt, härligt. Två poäng är bättre än noll, det kan även jag räkna ut. Här kommer mer bevis på mina mattekunskaper: 78 är mindre än 82. Jag sorterade mina trosor förut och räknade dem till 78 stycken. När jag fick höra om en värmlänning känd från TV som hade 82 stycken blev jag förstås bitter. Jag måste genast ha 85 stycken och därefter ska jag förstås spräcka 100-nivån. Så nu vet ni vad jag ska göra den 23:e när pengarna trillar in.

Lite mer intressant är kanske hur många av dessa som är turtrosor och vilken nivå man kan anse dem ligga på. Tyvärr är det ju inte så bara bara för ett par trosor att få epitet turtrosor. Det krävs en hel del. Ska man vara rikigt hård är det bara tre stycken som verkligen förtjänar en plats i turtrosornas hall of fame. Resten har tyvärr visat sig vara svikare som inte riktigt går att lita på i tillspetsade lägen.

Nu efter jul och nyår går ju hockeysäsongen in i just ett sådant läge, och då vågar jag inte köra några osäkra kort. Jag funderar därför på om jag redan nu bör investera i en tvättmaskin att ha här i lägenheten. Jag skriver upp det på min önskelista.

---

Här vid skrivbordet finns det två lappar som sticker ut från mängden med listor och liknande. På dem har jag skrivit med stora bokstäver i knallorange färg och lutat dem lite snyggt mot väggen så jag aldrig ska kunna undgå att se dem. Den ena är en ren fråga som uppmanar till lite yrkesmässig förbättring. Vad är grejen? är frågan, och ja, det kan man ju fråga sig. Men det är just det som är grejen, att man ska fråga sig detta. Då blir det mesta riktigt bra.

Den andra lappen är inspirerad av Piggelin och skriven för att jag ska tänka på att inte tänka så mycket. Man kan aldrig veta och vara helt säker, så det är onödigt att lägga ner tid och energi på att försöka. Trots att lappen står här och ständigt påminner mig om detta så tycks inte min hjärna vilja ta in den informationen. Varför är det så? Man borde få bestämma själv vad som ska stanna kvar och vad som ska passera ut genom örat. Då skulle jag har valt den här information till att stanna kvar och så kunde informationen om vad som kännetecknar en organisation försvinna, för det har jag aldrig haft nytta av att kunna.

---

Dagens låt: Sister Golden Hair - America
Dagens Macahan-avsnitt: The Rustler
Dagens strumpor: Mossgröna, på båda fötterna

Nu borde jag plugga, men jag tror nog att jag skjuter på det. Igen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...