GUD vad härligt underbart! GUD vilken match! Galet! Grattis Pittsburgh Penguins!

Max Talbot blev The Max Factor med sina två mål och Pittsburgh Penguins var verkligen väl värda det här och till och med min besvikne Detroit-tönt till bror lyfter på hatten för pingvinerna. Eller ja, det gör han inte just nu på grund av bitterhet och trötthet, men han borde göra det. Hur mycket det än svider som Detroit-fans just nu så finns det inte så mycket annat att göra än att se detta som Penguins väl värda seger. Fast ja, hade jag hållit på dödvingarna hade det kanske varit lite annorlunda ljud som kom från mig. Jag är ju duktig på det där med att ge bitterheten ett ansikte, och framförallt en dubbelmoralens väktare.

Conn Smythe Trophy  till Evgeni Malkin. Inget att klaga över där inte.

Marc-Andre Fleury... Snacka om att välja rätt match att vara sjukligt stabil. Vilka räddningar! I slutet, den med benet, att mitt hjärta inte stannade där bevisar att jag nog inte har ett svagt hjärta trots allt. Tack för det, nu kan jag stryka den sjukdomen. Vem behöver EKG när det finns Stanley Cup?

Och nu Sidney Crosby. Jag som aldrig gråter kunde förstås inte hålla tillbaka tårarna när han lyfte Stanley Cup. Nej, inte samma som när Ray Bourque fick lyfta den eller för den sakens skull Kung Forsberg och så vidare, men Sid The Kid har verkligen nästlat sig in i mitt hjärta och att se honom som den yngste kaptenen någonsin lyfta Lord Stanleys buckla och kyssa den var stort värre. Bill Guerin var andra man att lyfta guldklimpen, och för honom var det väl några år sedan sist det begav sig. Jag och Herr Crosby hade väl knappt ens börjat skolan då, men jag antar att Sidney såg det hela och drömde om att själv få lyfta den. Själv så såg jag det nog inte (?) men i så fall så hade jag nog inte drömt om att få lyfta den själv, men väl om att få se Kung Forsberg göra det. Tillbaka till Sidney och nutid. Nu är han verkligen den där stora spelaren som är större än Ovechkin.

Firandet (ja, Pittsburgh räknas ju även de som "mitt" lag numera) får vänta till imorgon (eller ja, ikväll blir det ju) för nu ska jag sova några timmar innan det vankas jobb ute i regnet. Eller sova? Går det ens? Jag gör nog ett ärligt försök.