Samla ihop sladdarna

Jag är jättekär.
Morran ♥ Ringo Starr




 

     


Klart vi är som gjorda för varandra. Fröken Bitter visste det direkt hon såg honom, och jag gjorde ingen besviken. Jag föll direkt för vildingen. Platt fall. Han har allt, och ja, då kan ni ju förstå vilken fin kombination vi två är. Fuxar har alltid legat mig varmt om hjärtat. Inte bara för att Zeb Macahan hade en liten fux, utan också för att det visat sig vara färgen på flera av de hästar som snott en bit av mitt hjärta. Likaså småttingar som är vilda och ponnylika. Har du 38 000 kronor över så är du välkommen att låta lilla Ringo bli min.

Vad säger du pappa? Ringo vore väl något? Så slipper du tänka ut en födelsedagspresent, menar jag.

Men jag har förstås inte glömt bort Moro. Bärplockaren är kärlek han också och bitterdamen är en ängel som låter mig rida medan hon tar sin järnhäst till hjälp (eller stjälp, kanske) genom leran. Så här stiliga var jag och Moro ute i skogen:






Tyvärr blev det ingen bild på en trött och svettig Fröken Bitter på cykel, men förhoppningsvis blir det fler tillfällen att ta den typen av vackra och exotiska bilder.

Bärplockaren och vilden tillsammans:



---

Under tiden som bitterdamen fick sig en rejäl genomkörare av Rid-Hitler lekte jag kameraman (kvinna?). Tyvärr är det nog så att jag inte har en karriär inom det yrket eftersom det mesta som filmades var sand och skog, men de här bilderna lyckades jag i alla fall få till.

 



 



Men om jag nu skulle vilja bli skräckfilmsregissör, som jag var inne på häromdagen, så har jag ju en bra start här.

Rid-Hitler hade ett bra uttryck som jag tycker är väl värt en plats på mitt kylskåp och på sängväggen för rejält inpräntande: "Inga djupare analyser nu, ut och gör om´et!" En rejäl sanning och något som både jag och bitterdamen har lovat oss att försöka börja lyda.

---

Nu ska jag koka ägg. Blir de löskokta så vet jag inte vad jag gör. Jag har fan världens mest svårkokta ägg som minsann inte kan bli annat än löskokta hur jag än bär mig åt. "Har du satt på plattan?" frågar Murke. Jag är så glad att jag har vänner som inser min hjärnkapacitet. Verkligen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...