Precis så är det.

Men jag kan inte för mitt liv förstå hur Niklas Sundström kunde säga så här: "Nu ser vi verkligen fram emot fredagen, det ska bli riktigt spännande" till MODO Hockey i onsdags.

Vad har man för omänskliga nerver då? Jag känner tvärtom. Jag tycker inte alls att det ska bli spännande och jag ser inte fram emot det ett dugg. Jag har bara ångest. Ren och skär ångest.

Det är kanske just avsaknaden av att se fram emot en sådan här grejen som gör att jag aldrig blev någon världsspelare?


                                                              Jag blev en mjukis i stället.