Gonatt ruggugglor!
Sov gott! Vi som har klippt oss och skaffat oss ett jobb går och lägger oss nu. Nu är det tydligen slut med nattugglandet vare sig jag vill eller inte. Natteran är förbi, min kropp tål inte mer.
Och det är ju typiskt. Just som Kung Forsberg ser ut att kunna komma tillbaka till NHL och hockeynätter därmed blir ett måste, ja då lägger den av. Tack för det.
Alla dagar som börjar med ridkläder på är ...
Alla dagar som börjar med ridkläder på är bra dagar. Eller jag menar - alla dagar som inte startar klockan sex är bra dagar.
Gino, bättre än gravöl. Nu ska chokladen p...
Gino, bättre än gravöl. Nu ska chokladen på och sen in i ugnen innan jag får njuta. Hinner nog ringa både bitterdamen och mäster innan.
Min lediga lördag i punktform
Den som har missat att jag är så ledig jag bara kan bli måste vara totalt blind och döv. Men givetvis har jag ändå ett späckat schema framför mig. I dag ska jag:
- Vila mig i form
- Pricka för allt jag vill ha i Höökskatalogen
- Drömma om att köpa häst
- Vila mig igen
- Ta en promenad
- ...Och avsluta promenaden med att köpa Ben&Jerry´s
- Städa
- Skura
- Sortera turtrosorna
- Se den dödsviktiga matchen
- Diskutera matchen
- Läsa 39 kronors-litteratur (istället för kurslitteratur!)
- Fantisera om vad för typ av värstingdator och värstingmobil jag kommer få som arbetskollegor
- Fortsätta fantisera med Bitterdamen om vår USA-resa som vi hoppas på att få gratis "bara för att"
- Se minst ett avsnitt av Rederiet
- Göra Gino
- Äta Gino
- Inte spara något till någon
Ja, ni ser. Bäst att sätta igång! Jag tar vilandet först.
Just det ja...
Tror att jag glömt bort att berätta att jag i princip är klar med skolan, i alla fall informellt. Too cool for school alltså, efter 17 år. Inte så illa. Fast jag har lite kvar. En rapport och ett seminarium under våren samt en eventuell omtenta eftersom att min pluggteknik svek så här i slutskedet.
Men vad gör det? Inte mycket när mannen med utropstecken, min hårda lärare, ger mig så mycket beröm att jag knappt såg något av vägen framför mig eftersom näsan pekade rätt upp. Som tur är har jag vänner som tar ner mig på jorden igen. Fröken Bitter (som ju fyllde år i förrgår!) vägrade tro på min kompetens och var säker på att förklaringen låg i något annat än att jag skriver förjävla bra.
Fröken Bitter: "Sa han verkligen så?"
Morran: "JA! Jag är så jävla duktig!!! Wohooo!"
Fröken Bitter: "Säkert... Du ligger säkert med honom!"
Nu har jag en helledig helg innan allvaret börjar på måndag. Så nu ska jag fira med kladdkaka.
---
Förresten så känns det som att gårdagens två poäng var mer värda än om det hade blivit seger efter ordinarie tid. I alla fall nästan. Nej, jag är inte galen. Och jag menar egentligen inte riktigt vad jag säger. Inte ens jag som är matematikens okrönte idiot tycker att 2 är mer än 3.
Men det jag vill säga är att det känns väldigt, väldigt bra och viktigt med en straffseger. Att ha det färskt med i bagaget kan bli väldigt värdefullt vid eventuella framtida straffavgöranden.
Men vad gör det? Inte mycket när mannen med utropstecken, min hårda lärare, ger mig så mycket beröm att jag knappt såg något av vägen framför mig eftersom näsan pekade rätt upp. Som tur är har jag vänner som tar ner mig på jorden igen. Fröken Bitter (som ju fyllde år i förrgår!) vägrade tro på min kompetens och var säker på att förklaringen låg i något annat än att jag skriver förjävla bra.
Fröken Bitter: "Sa han verkligen så?"
Morran: "JA! Jag är så jävla duktig!!! Wohooo!"
Fröken Bitter: "Säkert... Du ligger säkert med honom!"
Nu har jag en helledig helg innan allvaret börjar på måndag. Så nu ska jag fira med kladdkaka.
---
Förresten så känns det som att gårdagens två poäng var mer värda än om det hade blivit seger efter ordinarie tid. I alla fall nästan. Nej, jag är inte galen. Och jag menar egentligen inte riktigt vad jag säger. Inte ens jag som är matematikens okrönte idiot tycker att 2 är mer än 3.
Men det jag vill säga är att det känns väldigt, väldigt bra och viktigt med en straffseger. Att ha det färskt med i bagaget kan bli väldigt värdefullt vid eventuella framtida straffavgöranden.
När livet leker och högmod är på tapeten
I lördags hade ju MODO hemmamatch i E ON-arena. Väldigt roligt, tycker jag. Jo, jag vet att det var snart en vecka sedan. Men för det första så såg jag inte matchen mot Färjestad och för det andra så är det mycket roligare att skriva om vinster än förluster.
Jag är ju lat så jag hade sittplats och kan därför inte ta åt mig så mycket av MODO-klackens insats. Tyvärr, för vilket jobb! De överröstade Timråtattarna och hjälpte till att visa vilka som är storebror. Resten skötte ju spelarna i MODO, med Ladislav Nagy i täten.
Men det fina med en sådan match är inte att det bara är han som kan sättas på piedestal utan hela laget. Man vet inte riktigt hur man ska hinna med alla hyllningar. Men jag tackar Anders Eriksson för att han tillför extra stabilitet och Per Svartvadet för att han fortfarande är världens bästa kapten på den här sidan av Atlanten.
För ovanlighetens skull vill jag faktiskt berömma några Timråspelare också. Anton Lander var lillasysters i särklass bästa. Inget ovanligt i det, men han var verkligen mil bättre än de andra och jag är imponerad över hans sätt att tacka hemmapubliken efteråt.
Sedan tycker jag också att Jeremy Boyce-Rotevall var grym och gjorde en riktigt bra match. Trots sin ålder var han en av de bättre i hemmalaget. Kul att se honom ta för sig som han gör.
---
Innan matchen mot FBK så hade jag börjat glömma bort hur det kändes att förlora... Just som jag hade tänkt be Cry-babyn berätta för mig så kom förlusten som ett brev på posten. Visst är sådant roligt?
---
Och nu är det alltså tillbaka nedanför strecket som gäller. Men förhoppningsvis inte efter kvällens match. Jag har dock dragit på mig ödmjukhetsansiktet och tror inte på någon trepoängare. För ofta brukar en pessimistisk inställning inför match löna sig. En halvtimme kvar nu. Det går säkert åt helvete. Säkert...
Jag är ju lat så jag hade sittplats och kan därför inte ta åt mig så mycket av MODO-klackens insats. Tyvärr, för vilket jobb! De överröstade Timråtattarna och hjälpte till att visa vilka som är storebror. Resten skötte ju spelarna i MODO, med Ladislav Nagy i täten.
Men det fina med en sådan match är inte att det bara är han som kan sättas på piedestal utan hela laget. Man vet inte riktigt hur man ska hinna med alla hyllningar. Men jag tackar Anders Eriksson för att han tillför extra stabilitet och Per Svartvadet för att han fortfarande är världens bästa kapten på den här sidan av Atlanten.
För ovanlighetens skull vill jag faktiskt berömma några Timråspelare också. Anton Lander var lillasysters i särklass bästa. Inget ovanligt i det, men han var verkligen mil bättre än de andra och jag är imponerad över hans sätt att tacka hemmapubliken efteråt.
Sedan tycker jag också att Jeremy Boyce-Rotevall var grym och gjorde en riktigt bra match. Trots sin ålder var han en av de bättre i hemmalaget. Kul att se honom ta för sig som han gör.
---
Innan matchen mot FBK så hade jag börjat glömma bort hur det kändes att förlora... Just som jag hade tänkt be Cry-babyn berätta för mig så kom förlusten som ett brev på posten. Visst är sådant roligt?
---
Och nu är det alltså tillbaka nedanför strecket som gäller. Men förhoppningsvis inte efter kvällens match. Jag har dock dragit på mig ödmjukhetsansiktet och tror inte på någon trepoängare. För ofta brukar en pessimistisk inställning inför match löna sig. En halvtimme kvar nu. Det går säkert åt helvete. Säkert...
Håll dig undan, Matt Duchene!*
Vi är många som är glada över att comebacken för världens bästa hockeyspelare ser ut att kunna bli av. Jag utnämner mig själv och Matt Duchene som högst upp på de lyckligas skara. Och eftersom jag trots allt har fler år av hänförelse över hockeyguden så får Herr Duchene acceptera andraplatsen.
Men, sen är det ju också de som inte är fullt lika glada över detta. Dels finns det mänsklighetens avskum som inte förstår Peter Forsbergs hockeykärlek och tycker han ska sluta så de slipper höra om hans comebacker, dels finns det de som skulle offrat höger arm och resten av kroppen för att det blir spel. Ja, om det bara vore i MODO.
Och det är där de tappar mig lite. Nog förstår jag de som hellre ser honom i MODO, men tycker att det är kul oavsett vad han väljer. Har man inget speciellt NHL-intresse och inte känner för Colorado men älskar MODO så är det förstås fullt förståeligt att man hellre ser honom i laget hjärtat klappar för.
Men de som blir irriterade över att han skulle välja NHL, och därmed tycker att en eventuell comeback är onödig, va?! Jag trodde i min enfald att man ville se hockeygudens briljans – och då borde man älska det oavsett i vilken liga det sker.
Jag förstår logiken i att tycka att ett SM-guld för MODO känns troligare än att Colorado vinner Stanley Cup, och att det därför skulle vara "smartare" för honom att välja att spela i elitserien. Absolut. Men det är det som är grejen. Kung Forsberg älskar den här sporten för mycket för att låta hjärnan gå före hjärtat. Och vi som också älskar den här sporten borde känna likadant. Nog fan ska han spela bland de bästa. För det är bland de bästa som magin blir som störst.
*Nej då Duchene! Jag skämtade bara. Klart att vi kan dela på det om du vill. Jag är bra på lagspelande och jag är en väldigt bra vapendragare. Vi kan säkert få det att funka om du vill. Tror vi skulle passa bra ihop som gemensam svans efter Kung Forsberg.
Men, sen är det ju också de som inte är fullt lika glada över detta. Dels finns det mänsklighetens avskum som inte förstår Peter Forsbergs hockeykärlek och tycker han ska sluta så de slipper höra om hans comebacker, dels finns det de som skulle offrat höger arm och resten av kroppen för att det blir spel. Ja, om det bara vore i MODO.
Och det är där de tappar mig lite. Nog förstår jag de som hellre ser honom i MODO, men tycker att det är kul oavsett vad han väljer. Har man inget speciellt NHL-intresse och inte känner för Colorado men älskar MODO så är det förstås fullt förståeligt att man hellre ser honom i laget hjärtat klappar för.
Men de som blir irriterade över att han skulle välja NHL, och därmed tycker att en eventuell comeback är onödig, va?! Jag trodde i min enfald att man ville se hockeygudens briljans – och då borde man älska det oavsett i vilken liga det sker.
Jag förstår logiken i att tycka att ett SM-guld för MODO känns troligare än att Colorado vinner Stanley Cup, och att det därför skulle vara "smartare" för honom att välja att spela i elitserien. Absolut. Men det är det som är grejen. Kung Forsberg älskar den här sporten för mycket för att låta hjärnan gå före hjärtat. Och vi som också älskar den här sporten borde känna likadant. Nog fan ska han spela bland de bästa. För det är bland de bästa som magin blir som störst.
*Nej då Duchene! Jag skämtade bara. Klart att vi kan dela på det om du vill. Jag är bra på lagspelande och jag är en väldigt bra vapendragare. Vi kan säkert få det att funka om du vill. Tror vi skulle passa bra ihop som gemensam svans efter Kung Forsberg.
Klockan 16.00 i dag
Ja, då är det dags för MODO mot Timrå. Derby. Och allmänt döviktig match. Men jag tror nog att jag hellre skulle vilja vara i Denver, faktiskt.
Visst, jag skulle älska att se honom i MODO, men jag kan inte hymla med att NHL är mitt förstaval när det gäller vart jag helst ser Kung Forsberg spela. Framförallt så är jag världens lyckligaste person om han spelar - oavsett vart. Så just nu känns mitt liv heeelt okej.
Jag firar med en shoppingrunda med Fröken Bitter innan hockeyn. Måste få en dos av henne i dag.
Edit: Eller ja... Jag ångrar det där om att jag hellre skulle vilja vara i Denver. För en sådan här dag, när MODO piskar lillasyster så fint, ja då kan man inte vilja vara på annan plats än just där. GUD vad underbart skönt! Har aldrig njutit så mycket i Timråtattarnas hall tidigare.
Men nu ska jag njuta samt drömma om Kung Forsbergs iskonster. Så jag rapporterar mer i morgon.
Visst, jag skulle älska att se honom i MODO, men jag kan inte hymla med att NHL är mitt förstaval när det gäller vart jag helst ser Kung Forsberg spela. Framförallt så är jag världens lyckligaste person om han spelar - oavsett vart. Så just nu känns mitt liv heeelt okej.
Jag firar med en shoppingrunda med Fröken Bitter innan hockeyn. Måste få en dos av henne i dag.
Edit: Eller ja... Jag ångrar det där om att jag hellre skulle vilja vara i Denver. För en sådan här dag, när MODO piskar lillasyster så fint, ja då kan man inte vilja vara på annan plats än just där. GUD vad underbart skönt! Har aldrig njutit så mycket i Timråtattarnas hall tidigare.
Men nu ska jag njuta samt drömma om Kung Forsbergs iskonster. Så jag rapporterar mer i morgon.
Näst sista tentan avklarad
Jag är ju inte de stora ordens mästare, men ja, det känns bra (nästan lika bra som MODO:s seger i går). Skönt att kunna stryka ett streck över den och istället lägga fokus på tisdagens tenta. Den absolut sista. Någonsin. I alla fall enligt planerna.
Men mest fokus i dag lägger jag på lugn och ro tillsammans med Rederiet. Har sett åtta avsnitt och nu ska jag skjuta skolarbetet åt sidan och se fler. Inget skolarbete alls i kväll och i morgon. Så var god stör ej.
Men mest fokus i dag lägger jag på lugn och ro tillsammans med Rederiet. Har sett åtta avsnitt och nu ska jag skjuta skolarbetet åt sidan och se fler. Inget skolarbete alls i kväll och i morgon. Så var god stör ej.
Efter ytterligare en natt och dag med mags...
Efter ytterligare en natt och dag med magsmärtor så ska jag nu försöka äta något. Slog till på något extra nu när jag ska tentaplugga. Semla är kanske inte det bästa att äta i nuläget, men jag tycks ju få ont i magen oavsett vad jag äter. Därför äter jag hellre gott än tråkigt.
Världens bästa jobb
Fotbollsjournalisten argumenterade för vem som skulle ha spelat vänsterytter och kunde på det sättet övertyga Svennis om att han inte alls var någon åttondeklassare. Sportjournalisten som också skrivit böcker hade aldrig tid.
Att åka taxi i Dubai är ett godtagbart skäl till att tacka nej till att åka ut till stjärnans flickvän och fråga ut henne om hans delaktighet i sexskandalen. Men att ligga och sola ute på Djurgården är däremot inte tillräckligt för att neka ett jobb. Då får man packa ihop, skicka flickvännen tillbaka på tåget norrut och sedan kasta sig på ett plan till Ryssland.
Detta var en del av det vi lärde oss i dag när vi fick besök av en rutinerad journalist som hunnit med en rad imponerande erfarenheter. Han kom inte bara med en rad viktiga tips utan bjöd också på sig själv och tusen roliga anekdoter. Jag älskar sådant! Därför får föreläsningen 5 av 5 Morr i betyg.
Men jag fastnade mest för det han sa om en journalistkollega vars arbetsuppgift under flera timmar i slutet av januari 2005 var att sitta på Umeå sjukhus och vänta. På Kung Forsberg. Ja, ni minns krocken med Johan Franzén. "Kanske inte världens roligaste jobb, men han fick i alla fall bra betalt bara för att inte göra något. Han satt ju bara där och väntade" sa journalisten som höll dagens föreläsning.
Och då kände jag lite som så att eh jo... Det är precis det jag kallar världens roligaste jobb. Själv har jag väntat på Kung Forsberg i 23 och det har jag inte fått en krona för. Ja, det är roligt hur olika vi ser på världen.
Att åka taxi i Dubai är ett godtagbart skäl till att tacka nej till att åka ut till stjärnans flickvän och fråga ut henne om hans delaktighet i sexskandalen. Men att ligga och sola ute på Djurgården är däremot inte tillräckligt för att neka ett jobb. Då får man packa ihop, skicka flickvännen tillbaka på tåget norrut och sedan kasta sig på ett plan till Ryssland.
Detta var en del av det vi lärde oss i dag när vi fick besök av en rutinerad journalist som hunnit med en rad imponerande erfarenheter. Han kom inte bara med en rad viktiga tips utan bjöd också på sig själv och tusen roliga anekdoter. Jag älskar sådant! Därför får föreläsningen 5 av 5 Morr i betyg.
Men jag fastnade mest för det han sa om en journalistkollega vars arbetsuppgift under flera timmar i slutet av januari 2005 var att sitta på Umeå sjukhus och vänta. På Kung Forsberg. Ja, ni minns krocken med Johan Franzén. "Kanske inte världens roligaste jobb, men han fick i alla fall bra betalt bara för att inte göra något. Han satt ju bara där och väntade" sa journalisten som höll dagens föreläsning.
Och då kände jag lite som så att eh jo... Det är precis det jag kallar världens roligaste jobb. Själv har jag väntat på Kung Forsberg i 23 och det har jag inte fått en krona för. Ja, det är roligt hur olika vi ser på världen.
Kan ni gissa vad jag just fyndade för 49 k...
Kan ni gissa vad jag just fyndade för 49 kronor delen? Från Gina, i knallrosa och av velour. Flyyyt, tålamod, skicklighet och att aldrig ge upp ligger bakom detta kap. Ni då, har ni gjort något vettigt i dag? Säkert inte.
Hur man INTE får pluggandet att gå ihop
Jag har haft så ont i magen och ryggen att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Smärtan satt i längre än någon gång tidigare och jag oroar mig (förstås, jag är ju hypokondriker light) över diverse allvarliga sjukdomar det kan vara. Har ni förslag så får ni gärna lämna dem, så slipper jag själv lägga dyrbar tid på att googla efter hemskheter.
Men nu mår jag bättre. Så nu ska jag ta itu med pluggandet. Det var allt jag hade att dela med mig av, snål som jag är. I morgon är kanske en bättre dag.
Men nu mår jag bättre. Så nu ska jag ta itu med pluggandet. Det var allt jag hade att dela med mig av, snål som jag är. I morgon är kanske en bättre dag.
Ser på idrottsgalan, tentapluggar och... Ä...
Ser på idrottsgalan, tentapluggar och... Äter kebab. Lektion ett i hur man får pluggandet att gå ihop.
Ringer och bokar tid på Akademikliniken
Han spelar om cirka två veckor. Alla försök och undersökningar har gett resultat. Foten är bra nu och ligger still i skridskon. Allt enligt en respektabel hockeyman i Övik.
Jag väljer att lita på honom. Dels för att jag är ledig och därför inte orkar bry mig om att undersöka källan mer noggrant, dels för att jag hellre lever på hoppet än inte alls.
Och vad är det som enligt ryktet ska ha löst problemen? Jo, silikon. Och därmed känner jag mig manad att hylla detta underbara material. Så nu ska jag ta tag i saken och boka tid. Använder Kung Forsberg silikon, ja då ska mina bröst också göra det. Bättre hyllning kan jag inte tänka mig.
Just det... Någon som kan sponsra? Eller ska jag behöva ta sms-lån?
Jag väljer att lita på honom. Dels för att jag är ledig och därför inte orkar bry mig om att undersöka källan mer noggrant, dels för att jag hellre lever på hoppet än inte alls.
Och vad är det som enligt ryktet ska ha löst problemen? Jo, silikon. Och därmed känner jag mig manad att hylla detta underbara material. Så nu ska jag ta tag i saken och boka tid. Använder Kung Forsberg silikon, ja då ska mina bröst också göra det. Bättre hyllning kan jag inte tänka mig.
Just det... Någon som kan sponsra? Eller ska jag behöva ta sms-lån?
På slutspelsplats igen
Det går bra nu, trots feber och lite smärta i stenhjärtat. Det glömmer vi nu. För MODO har tagit klivet upp till sjunde plats. Allt känns bra! Världen är rosa och lyckobubblorna går inte att spricka! MODO är på g!
Men innan jag börjar skrika "SM-guuuld!!!" så ska jag hålla mig lugn och sansad. Jag väntar med den kommentaren till dess att den är befogad.
Däremot kan jag utan att gå för långt säga att det nya året har börjat bra. Ett ton sten har släppt från axlarna. MODO spelar bra, och framförallt, vinner. De viktiga trepoängarna har radat upp sig och spelmässigt ser det tryggare och tryggare ut. Så tryggt att det inte kan gå fel.
Finaste jag sett på länge!
Men trots att MODO är på slutspelsplats igen så finns det en sak som gör mig ännu gladare: att jag har världens bästa vänner!
Så i dag åker jag och kurerar mig hos min bästa vän. "Jag ska skämma bort dig, Queen B" lovade hon. Och sådant kan jag inte gå miste om, trots att febern äter upp mig inifrån. Adios!
Men innan jag börjar skrika "SM-guuuld!!!" så ska jag hålla mig lugn och sansad. Jag väntar med den kommentaren till dess att den är befogad.
Däremot kan jag utan att gå för långt säga att det nya året har börjat bra. Ett ton sten har släppt från axlarna. MODO spelar bra, och framförallt, vinner. De viktiga trepoängarna har radat upp sig och spelmässigt ser det tryggare och tryggare ut. Så tryggt att det inte kan gå fel.
Finaste jag sett på länge!
Men trots att MODO är på slutspelsplats igen så finns det en sak som gör mig ännu gladare: att jag har världens bästa vänner!
Så i dag åker jag och kurerar mig hos min bästa vän. "Jag ska skämma bort dig, Queen B" lovade hon. Och sådant kan jag inte gå miste om, trots att febern äter upp mig inifrån. Adios!
Kaffe och en slät bulle
Jag har tänkt. Eller fått hjälp att tänka åt mig, kanske. Hur okej är det att högljutt basunera ut hur mycket bättre MODO är än alla andra lag (oavsett vad) när det är meningen att jag sedan ska vara objektiv kring hockeycirkusen?
Egentligen har jag inga problem med detta. Jag vet hur jag fungerar. Jag vet att jag kan blogga lite för hjärtligt om MODO och tjata hål i huvudet på vänner och familj om mina älsklingslag – för att sedan objektivt bedöma och granska samma lag.
Men det är jag. Och ibland måste man tänka på vad andra tycker, tror och tänker. För det är faktiskt så att det lätt kan missförstås i andras ögon. Jag kan inte rättfärdiga mina utspel om att Timrå IK är ett "tattargäng" med att jag bara säger så för att jag alltid överdriver en smula. Det funkar inte.
Hur man än vrider och vänder på det så finns det en fallgrop i hur det ser ut i andras ögon. Och kanske har de rätt. Jag kanske går i den där fallgropen till slut.
Hur gör man? Tackar man nej till erbjudandet om att åka med spelarna i deras buss när de säger "Men fan, vad då åka taxi, vi ska ju åt samma håll, åk med oss!" för att man värnar om sin journalistiska integritet och inte vill riskera att brista i etik när det gäller sin yrkesroll?
Eller tackar man ja så man får vara med i surret och få mängder av uppslag till idéer? Så man sedan slipper sitta där och sura över att man istället för att gå över den etiska gränsen snubblade in på området Noll Koll där man saknar alla de kontakter och flödande information man skulle behöva?
Det är svårt det där med etik och så kallad objektivitet när det kommer till sportjournalistik.
Egentligen har jag inga problem med detta. Jag vet hur jag fungerar. Jag vet att jag kan blogga lite för hjärtligt om MODO och tjata hål i huvudet på vänner och familj om mina älsklingslag – för att sedan objektivt bedöma och granska samma lag.
Men det är jag. Och ibland måste man tänka på vad andra tycker, tror och tänker. För det är faktiskt så att det lätt kan missförstås i andras ögon. Jag kan inte rättfärdiga mina utspel om att Timrå IK är ett "tattargäng" med att jag bara säger så för att jag alltid överdriver en smula. Det funkar inte.
Hur man än vrider och vänder på det så finns det en fallgrop i hur det ser ut i andras ögon. Och kanske har de rätt. Jag kanske går i den där fallgropen till slut.
Hur gör man? Tackar man nej till erbjudandet om att åka med spelarna i deras buss när de säger "Men fan, vad då åka taxi, vi ska ju åt samma håll, åk med oss!" för att man värnar om sin journalistiska integritet och inte vill riskera att brista i etik när det gäller sin yrkesroll?
Eller tackar man ja så man får vara med i surret och få mängder av uppslag till idéer? Så man sedan slipper sitta där och sura över att man istället för att gå över den etiska gränsen snubblade in på området Noll Koll där man saknar alla de kontakter och flödande information man skulle behöva?
Det är svårt det där med etik och så kallad objektivitet när det kommer till sportjournalistik.
Dag 3: Dina föräldrar
Bankomaten och Mäster. Mamma och pappa. Oj, vad mycket jag älskar dem. Oj, vad mycket de gjort för mig. Oj, vad jag är glad att de uppfostrat mig.
Skaran med personer som säger sig ha världens bästa föräldrar är många. Jag är en av dem. Men precis som vanligt så tycker jag också att jag har lite mer rätt än vad andra har. Därför vill jag utnämna mina föräldrar till just världens bästa – i sanningens bemärkelse.
Jag gillar harmoni. Jag vill ha mitt liv så att vågskålarna är på samma nivå. Jag tycker om att väga saker – för eller emot. Hela tiden. Och det gör att jag ibland blir både långsam och irriterande. Men i slutänden så blir det riktigt bra. Tack vare att jag fått den här förmågan av mina föräldrar. Förmågan att inte se allt svart eller vitt utan att kunna tänka ett steg längre. Förmågan att kunna se två sidor av saker. En av de viktigaste egenskaperna som finns.
De har lärt mig att vara taktfull, diplomatisk, vidsynt, stå upp för mig själv, tro på mig själv, vara ödmjuk, lyssna, prata och vara ärlig. De har fått mig att förstå att jag alltid är värd guld. Att de älskar mig och ställer upp till hundra procent – för att det är så man gör för dem man tycker om.
Hela tiden har de låtit mig lära av mig själv. Istället för att sätta upp regler har de visat att de litar på mig och mitt omdöme. Jag har fått förtroende och därmed lärt mig att förvalta det. De har funnits där och ställt upp på så mycket så jag inte vet hur jag ska kunna tacka dem. Jag kan inte räkna antalet gånger de skjutsat mig hundratals mil för hockeymatcher eller något hästrelaterat, hämtat mig mitt i natten, ställt upp med ditten eller datten samt: gett fan i att säga "vad var det jag sa?" när de för ovanlighetens skull försökt få in mig på ett spår som jag valt att strunta i och sedan suttit där med svansen mellan benen.
Och allt detta har de gjort utan att curla och göra mig bortskämd. Hur de nu lyckades med det. Men tack. Tack, tack, tack! ♥
Skaran med personer som säger sig ha världens bästa föräldrar är många. Jag är en av dem. Men precis som vanligt så tycker jag också att jag har lite mer rätt än vad andra har. Därför vill jag utnämna mina föräldrar till just världens bästa – i sanningens bemärkelse.
Jag gillar harmoni. Jag vill ha mitt liv så att vågskålarna är på samma nivå. Jag tycker om att väga saker – för eller emot. Hela tiden. Och det gör att jag ibland blir både långsam och irriterande. Men i slutänden så blir det riktigt bra. Tack vare att jag fått den här förmågan av mina föräldrar. Förmågan att inte se allt svart eller vitt utan att kunna tänka ett steg längre. Förmågan att kunna se två sidor av saker. En av de viktigaste egenskaperna som finns.
De har lärt mig att vara taktfull, diplomatisk, vidsynt, stå upp för mig själv, tro på mig själv, vara ödmjuk, lyssna, prata och vara ärlig. De har fått mig att förstå att jag alltid är värd guld. Att de älskar mig och ställer upp till hundra procent – för att det är så man gör för dem man tycker om.
Hela tiden har de låtit mig lära av mig själv. Istället för att sätta upp regler har de visat att de litar på mig och mitt omdöme. Jag har fått förtroende och därmed lärt mig att förvalta det. De har funnits där och ställt upp på så mycket så jag inte vet hur jag ska kunna tacka dem. Jag kan inte räkna antalet gånger de skjutsat mig hundratals mil för hockeymatcher eller något hästrelaterat, hämtat mig mitt i natten, ställt upp med ditten eller datten samt: gett fan i att säga "vad var det jag sa?" när de för ovanlighetens skull försökt få in mig på ett spår som jag valt att strunta i och sedan suttit där med svansen mellan benen.
Och allt detta har de gjort utan att curla och göra mig bortskämd. Hur de nu lyckades med det. Men tack. Tack, tack, tack! ♥
Känner mig som en sjuåring igen
Allt som kommer ut min mun och allt som snurrar i min hjärna just nu berör hästar. Häst, häst, häst. Rida, rida, rida. En gång hästtjej, alltid hästtjej.
Det är tre år sedan jag la ridningen på hyllan på grund av studier och snart två år sedan hästägandet fick ett dystert slut när min älskade ponny plötsligt dog. Jag saknar honom och jag saknar alla hästar och ponnyer som fått en bit av mitt hjärta. Och jag ångrar så mycket att jag sålde min gula pärla.
Men i vår ska jag ta upp ridningen igen. Med ett fast tidsschema kommer det att bli lättare att ta plats i en ridgrupp. Jag hoppas att ridklubben på Färsta har lediga platser och att jag kan få rida för ridskolechefen som jag tycker var hur bra som helst sist jag var där.
För till skillnad mot en sjuåring så nöjer jag mig inte med vad om helst. Har man haft egen häst i nästan tio år är en dag i veckan på hästryggen inte ett helt tillfredsställande substitut, tyvärr. Jag önskar att jag kunde säga att jag nöjer mig med att bara få pyssla lite och kanske sitta på en häst – men så är det inte.
Trots att min ridkänsla, ridkondition och balans är som bortblåst och att jag är tveksam till om det som ska sitta i ryggmärgen finns kvar så vill jag ändå få möjlighet att rida för en tränare som jag är helnöjd med och i en grupp som känns passande. De kraven får man ha när man inte längre är sju år.
Kolla! Edward Cullens fru är igång igen! Jag har en del allt att jobba på. Men det ska bli ett rent nöje. Bara jag får börja rida igen.
Det är tre år sedan jag la ridningen på hyllan på grund av studier och snart två år sedan hästägandet fick ett dystert slut när min älskade ponny plötsligt dog. Jag saknar honom och jag saknar alla hästar och ponnyer som fått en bit av mitt hjärta. Och jag ångrar så mycket att jag sålde min gula pärla.
Men i vår ska jag ta upp ridningen igen. Med ett fast tidsschema kommer det att bli lättare att ta plats i en ridgrupp. Jag hoppas att ridklubben på Färsta har lediga platser och att jag kan få rida för ridskolechefen som jag tycker var hur bra som helst sist jag var där.
För till skillnad mot en sjuåring så nöjer jag mig inte med vad om helst. Har man haft egen häst i nästan tio år är en dag i veckan på hästryggen inte ett helt tillfredsställande substitut, tyvärr. Jag önskar att jag kunde säga att jag nöjer mig med att bara få pyssla lite och kanske sitta på en häst – men så är det inte.
Trots att min ridkänsla, ridkondition och balans är som bortblåst och att jag är tveksam till om det som ska sitta i ryggmärgen finns kvar så vill jag ändå få möjlighet att rida för en tränare som jag är helnöjd med och i en grupp som känns passande. De kraven får man ha när man inte längre är sju år.
Kolla! Edward Cullens fru är igång igen! Jag har en del allt att jobba på. Men det ska bli ett rent nöje. Bara jag får börja rida igen.
Andas ut, andas in
Har ångest över hur tokmycket text det är och tråkig botten, speciellt högersidan. Men nu räknar jag till tre och så släpper jag den. 1, 2, 3... Så. Nu bryr jag mig inte längre. Typ.
Nu är grävet inlämnat. Äntligen får man andas ut en sekund. För att direkt sätta sig och plugga inför morgondagens tenta. Härligt.
Skönt i alla fall att det för en gångs skull inte är derbymatch kvällen innan tentan och att jag har som nyårslöfte att lätta på prestationsslipsen. Jag tänker inte sitta uppe och plugga hela natten. Jag tänker läsa på och sedan tänker jag lägga mig. Och i morgon får det gå som det går, helt enkelt.
Nyss hemkommen från skolan
Ja, det var tur att jag inte skulle börja den här veckan med att ha lediga söndagar. För då hade det fallit redan från start. Har lite pluggångest nu, som vanligt, och kommer att ha det ännu mer i morgon. Tanken är att vara ledig nu i helgen som kommer men nu ser det ut som att jag kan kyssa den fritiden good bye.
Inte för att jag bryr mig. Efter gårdagens vinst för MODO så finns det inte mycket som kan knäcka mitt humör just nu. Slutspelsplatsen är inom räckhåll och det känns som att allt vänder nu. Precis allt.
Ska kasta i mig lite mat, uppdatera mig om läget i världen och sedan plusa på lite fler pluggtimmar till dagens 12timmar. Adios!
Inte för att jag bryr mig. Efter gårdagens vinst för MODO så finns det inte mycket som kan knäcka mitt humör just nu. Slutspelsplatsen är inom räckhåll och det känns som att allt vänder nu. Precis allt.
Ska kasta i mig lite mat, uppdatera mig om läget i världen och sedan plusa på lite fler pluggtimmar till dagens 12timmar. Adios!
Snast dags för match mot Skellefteå, men...
Snast dags för match mot Skellefteå, men först läsa. Till vänster vad jag vill läsa, till höger vad jag ska läsa. Aldrig får man som man vill...
Mina nyårslöften
Jag brukar inte ha några men i år har jag två stycken, som hänger ihop, och som känns vettiga. Hur mycket jag än har att göra så ska jag försöka att hålla dem. Jag får se det som en investering.
Jag ska:
- Ta mig ledigt på söndagar – och ägna den dagen åt det som jag inte gjort på länge: vila, avstressning, roligheter och lugn och ro. En dag att ladda batterierna på, helt enkelt. Om jag jobbar enligt schema på söndag är det en annan sak, men jag ska inte ägna söndagar åt sådant som jag kan skjuta upp till vardagarna istället.
- Vara snäll emot mig själv. Inte genom att shoppa loss på H&M utan att minska kraven på mig själv. Släppa på prestationsslipsen, våga andas och tänka NU istället för SEDAN.
Det ska väl inte vara så svårt? Fast... Jag börjar ju inte nu. Kanske nästa vecka.
Fina mac! En av mina största vänner och so...
Fina mac! En av mina största vänner och som får jobba på lite extra nu, för snart går jag hem. Men tar jag helg? Givetvis inte.
Snälla, någon som kan dementera?
I natt tyckte jag att jag såg Ryssland vinna JVM-guld. Över Kanada. Efter underläge med 0-3. Efter att kanadensarna redan börjat fira. Jag kliade mig i ögonen och nöp mig i armen. Men inget hjälpte. Ryssarna stod kvar som segrare.
Trots att jag försökt hitta en källa som säger att detta inte stämmer så har jag inte hittat någon. Men kom igen, inte kan väl Ryssland ha vunnit? Inte kan de väl göra fem mål i tredje perioden? På Kanada? Va?
Min verklighet faller isär. Jag är kanske den enda svensk som gråter blod när kanadensarna blir slagna av ryssarna, men om ni bara visste hur mycket empati som bubblar inom mig nu. Jag lider med hela Kanada och deras pojkar som inte lyckats ge ära åt ett helt land.
Nu: Hålla tummarna för MODO samtidigt som jag pluggar. Har suttit inlåst i skolan hela dagen (sånär som på lunchen när jag tvingades ut i snöstormen och höll på att inte ta mig fram genom meterdjupa snön) och inte är det slut på pluggandet bara för att jag kommit hem. Nej, nej. Aldrig.
Trots att jag försökt hitta en källa som säger att detta inte stämmer så har jag inte hittat någon. Men kom igen, inte kan väl Ryssland ha vunnit? Inte kan de väl göra fem mål i tredje perioden? På Kanada? Va?
Min verklighet faller isär. Jag är kanske den enda svensk som gråter blod när kanadensarna blir slagna av ryssarna, men om ni bara visste hur mycket empati som bubblar inom mig nu. Jag lider med hela Kanada och deras pojkar som inte lyckats ge ära åt ett helt land.
Nu: Hålla tummarna för MODO samtidigt som jag pluggar. Har suttit inlåst i skolan hela dagen (sånär som på lunchen när jag tvingades ut i snöstormen och höll på att inte ta mig fram genom meterdjupa snön) och inte är det slut på pluggandet bara för att jag kommit hem. Nej, nej. Aldrig.
Kom igen nu!
Vad jobbigt det känns nu. USA gör 3-1 efter att det hängt i luften länge. Jag råhåller tummarna, har placerat om en hel del här inne för att skapa mer tur. Mer än så kan jag inte göra. Jag måste dessutom få klart mina artiklar så finalmatchen i natt lär strykas från mitt schema.
Förresten har jag förändrat bloggen lite. Tyckte att det var dags. Headern är lite väl ren och enkel, ni vet det som på svenska heter tråkig, men jag tror vi kör så här i alla fall ett tag.
OCH JAAAAAAAAAAA!!! 2-3 nu! Kom igen! Fem minuter kvar...
Förresten har jag förändrat bloggen lite. Tyckte att det var dags. Headern är lite väl ren och enkel, ni vet det som på svenska heter tråkig, men jag tror vi kör så här i alla fall ett tag.
OCH JAAAAAAAAAAA!!! 2-3 nu! Kom igen! Fem minuter kvar...
Tillbaka i Sundsvall
Ja, jag säger tillbaka, inte hemma. För det känns inte som att det är hemma i den här instängda lägenheten. Ge mig fler fönster!
I går missade jag Småkronornas förlust mot Ryssland. Tack så jättemycket SVT för att ni väljer att visa en semifinal i den kanalen som alla människor inte har. Men det var kanske lika bra att slippa se? Besvikelsen blir nog mindre av det, tror jag.
Nu ska jag sluta hänga läpp. Har varit en skitrolig dag ju, med förlust för MODO, tidig morgon med rättegång, fem miljarder timmar i telefon och dubbelt så många i telefonkö, fin omkullramling tack vare den jävla isen som döljer sig under den jävla snön, ingen mjukisdress från Gina, tappad favoritsnodd i toan, torra ögonlock som kliar sönder och som pricken över i lite härlig huvudvärk. Kul. Nu blir det sängen för min del, så jag kan vakna lite gladare i morgon.
Här är det, det bästa som någonsin skrivits
Jag är alltid på din sida, Kung Forsberg! Och inte bara jag. Mats Olsson skriver:
Ett utdrag från Mats Olssons förträffliga krönika. Det han säger är just det jag också vill säga. Så jag tycker att ni ska läsa hela krönikan.
Ett utdrag från Mats Olssons förträffliga krönika. Det han säger är just det jag också vill säga. Så jag tycker att ni ska läsa hela krönikan.
Nu vänder det!
Åh, härliga nya år! MODO plockar hem ytterligare tre livsviktiga poäng och har därmed vunnit två raka matcher, inklusive börjar året perfekt. Jag är glad!
I morgon åker jag till Stockholm och gör en intervju och därefter är det hem till Sundsvall igen som gäller. Min prinsessa Fröken Bitter har lovat att rulla ut röda mattan lagom till dess att jag anläder strax efter klockan åtta. Då ska vi handla, äta och sedan se JVM-hockey. Förstås.
---
Hade jättetrevligt på nyår. Ut med det gamla, in med det nya. 2010 har inte varit mitt år så jag tänker inte ödsla någon tid på att göra en årsresumé. I alla fall inte nu när det bubblar av glädje över MODO:s härliga kämpaglöd (och tiden dessutom borde ägnas åt att packa och göra femtusen ärenden så här i sista sekunden).
---
Grattis på födelsedagen, världens bästa mamma! ♥
I morgon åker jag till Stockholm och gör en intervju och därefter är det hem till Sundsvall igen som gäller. Min prinsessa Fröken Bitter har lovat att rulla ut röda mattan lagom till dess att jag anläder strax efter klockan åtta. Då ska vi handla, äta och sedan se JVM-hockey. Förstås.
---
Hade jättetrevligt på nyår. Ut med det gamla, in med det nya. 2010 har inte varit mitt år så jag tänker inte ödsla någon tid på att göra en årsresumé. I alla fall inte nu när det bubblar av glädje över MODO:s härliga kämpaglöd (och tiden dessutom borde ägnas åt att packa och göra femtusen ärenden så här i sista sekunden).
---
Grattis på födelsedagen, världens bästa mamma! ♥
