Bantning de luxe

Nej, jag pratar inte om att magen ska minska. Det jag syftar på bantningen av tidningsredaktioner. Fy fan vilket trist klimat det är inom mediabranschen. Det känns som att det inte går en dag utan att man hör hur svenska tidningar, oavsett om det är dagstidningar eller magasin, tvingas skära ner.
 
Senaste tidens (lite chockerande) nyhet om att Svenska Dagbladet bland annat lägger ner sin sportredaktion och i övrigt tar bort flertalet tjänster är bara ett tråkigt exempel. Och just att det är en högkvalitativ tidning som Svenskan som ställs inför tråkiga omgörningar känns väldigt oroande, tycker jag.
 
För jag kan för mitt liv inte tro att sådana här bantningar går läsarna omärkt förbi. Aldrig! Just därför är det oroväckande att den här typen av åtgärder trots det ändå tvingas tas till. 
 
Häromdagen hörde jag också att modetidningen Chic läggs ner. Jag har aldrig haft Chic som någon favorit. Tidningen är för modeinriktad för min smak och det är alltså därför jag inte har haft den som nummer ett.
 
Men att det är ändå en välgjord tidning med relativt bra innehåll och ursnygg layout har ändå gjort att jag köpt flertalet nummer sedan den startade 2008. Har jag varit lite extra intresserad av just mode och trender en viss dag så har den varit mitt förstaval.
 
Men nu går den alltså i graven. Och jag lider med läsarna som älskat den, men framför allt givetvis med redaktionen. Och med branschen.

Och så var vi där igen...

 
Åh nej! Helvetes-lappen är här igen. Beviset på att jag – återigen – har handlat alldeles för mycket. Nu är det skärpning. På allvar!

Eller ja, på fredag inleds skärpningen. För i morgon ska jag till Ullared. På kika-efter-listan: Headset, vinröd snoodhalsduk och... Egentligen ingenting mer. Jag smygstartar skärpningen lite.

Jag tror att jag har hittat dem...

Ni vet ju vilket problem jag hade. Men nu tror jag att jag kan ha hittat rätt! På Zalando hittade jag ett par stövlar i rätt prisklass, rätt utseende och med vad det verkar även rätt storlek:
 
 
Caprice klassiska stövlar
 
Jag har just beställt dem, så jag väntar med att ropa hej förrän de är över bäcken och provade. Men än så länge andas vi ut lite lätt.
 
---
 
Lönen har kommit in nu. Den var nog bara fast i en luftbubbla någonstans i natt. Nu är den på plats och ordningen är återställd.
 
---
 
Jag brukar skryta med att det ska till mycket för att jag ska gå upp i puls. Det mesta göre sig icke besvär, så att säga. Men jag kan erkänna att jag är aningen, aningen småspänd inför MODO:s match i kväll. Bara sex timmar kvar nu!

Lite smått oroad

Happ. Var på väg mot sängen men fastnade i soffan med ett helt vansinnigt stort orosmoln över mig. Här loggar jag glatt in på internetbanken för att föra över min lön på mina olika konton – och då finns det ingen lön där?!
 
Och efter att ha blinkat femtusensjuhundranittiotre gånger är de fortfarande inte där.
 
Nu är det inte så att jag tänkt göra ända på lönen här och nu, tvärtom. Men som den oroliga själ jag är (och som dessutom har en ovanligt lugn vecka framför mig) går jag förstås i taket av det här. Har lönekontoret nattöppet? Är det banken som tagit mina pengar? Eller hjälp, kan pengarna försvinna ut i cyberrymnden?
 
Detta skrämmande problem delar just nu topp tio-listan tillsammans med att moccarutorna kommer att hinna ta slut i morgon. Med det säger jag godnatt.

Lockouten och dess cirkus

I går förlorade MODO i förlängning efter att ha haft en finfin 6-3-ledning och jag redan hade tagit säsongens första trepoängare som given. Hur jag nu kunde göra det är ett stort mysterium, jag borde ju ha lärt mig...
 
I dag gick Konkurrensverket ut med att Hockeyligan kan tvingas betala 20 miljoner i vite om inte NHL-spelarna välkomnas till elitserien även på korttidskontrakt. Och det gör att dörren nu är vidöppen för Alexander Steen som får komma in i MODO som en räddande ängel och hjälpa oss ur den här soppan. För nu ligger vi ju toksist.
 
Hockeyvärlden är en cirkus just nu. Jag ville verkligen inte ha en lockout, men nu är det så det är. Det som är av betydelse nu är om lockouten blir hela säsongen eller bara en del av den. Jag hoppas på det sistnämnda.
 
Om det blir hela säsongen så kommer det få negativa konsekvenser för NHL och hockeyn som helhet och det hoppas jag innerligt att vi slipper. Men blir det så att lockouten håller sig hela säsongen tycker jag att det är positvt om NHL-spelarna kommer in i elitserien. Visst finns det nackdelar med det, men fördelarna då går ju knappt att räkna.
 
Men om det blir en kort lockout, ska verkligen NHL-spelarna välkomnas in i elitserien då? Jag är delad och vet inte riktigt vad jag ska tycka om det här...

Jag pendlar mellan ett rent egoistisk tänkande och ett mer långsiktigt. Det egoistiska tänkandet är förstås vilka fördelar NHL-spelarnas intåg i elitserien kan få för MODO. Eller fördelar och fördelar. Det stoppar knappast där. Herregud, vi är i akut behov av hjälp från ovan. Så: Alexander Steen, kanske Tobias Enström, kanske Henrik och Daniel Sedin... Komsi, komsi, säger jag!
 
Men jag undrar så här vid en kort lockout: är det verkligen värt att öppna armarna för NHL-spelarna då? Risken är ju en rätt saftig baksmälla sedan när det roliga är över. Man måste förstås tänka lite längre än vad näsan räcker och se vad det kan ge för ringar på vattnet när NHL-proffsen kanske lämnar efter ett fåtal matcher. Jag gissar på att ett förhöjt intresse för elitserien under världsspelarnas sejour snabbt förvandlas till ett magplask när de återvänder till NHL.
 
Och så vänder vi på det igen. Vi vet i nuläget inte hur lång lockouten blir. Därför tycker jag inte att det bara är så enkelt som att man ska vänta och se. Och med NHL-spelare i allsvenskan känns det urbota knasigt att inte öppna för korttidskontrakt för dem i elitserien.
 
Så jag måste nog ändå tycka att det a) ska vara tillåtet med korttidskontrakt och b) att MODO ska göra allt som går för att lösa eventuella ekonomiska problem med försäkringar och så vidare. För trillar det in NHL-proffs hos övriga lag så ligger vi ännu värre till än vad vi redan gör.
 
Och just det: kan något svenskt lag, helst MODO men övrigt lag går också bra, locka hit sig Sidney Crosby så kan jag direkt säga att jag gladeligen kan rubba på min önskan om att NHL ska dra i gång snarast möjligt. Och att jag med en gång begraver allt annat långsiktigt tänk. 
 
---
 
Nu ska jag göra kvällen och ladda inför jobb i helgen. Utejobb i morgon och givetvis ska det bli hällregn. Hade hellre gått på hockey än fotboll och motorsport, om man får vara lite typiskt svensk och gnälla på vädret.

För oss som tycker att wordfeud inte duger

Nya utmaningen: kerna bokstäverna så likt ett visst typsnitt som möjligt.

http://type.method.ac

 
Det tog ett par gånger att få hundra procent!
 
Jag får nog säga att även om jag anser mig ha en ganska god typografisk koll (man blir ju lätt lite nördig inom det området när man håller på med grafisk design) så har jag enormt mycket kvar att lära. Det här var en fin påminnelse om det. 
 
---
 
Sitter på jobbet och sportar (eller ja, det är väl mest de som det ska stå om i tidningen i morgon som är de som i direkt mening sportar. Mitt sportande handlar väl mer om att motionera fingrarna över tangenterna och musen*...) och känner lite så här: vad fan ska det gå så länge mellan matcherna för? MODO spelade ju i lördags och nu är det inte dags förrän i morgon. Borde varit dags i går.
 
*Obs! Gärna inga missppfattningar om det där, tack!

Kära stöveltillverkare...

Här sitter jag och försöker hitta ett par högskaftade stövlar i skinn (eller ja, skinnimitation lika gärna eftersom det minskar priset) som har LÅG klack (1-3 centimeter), är svarta, stilrena och som förutom att passa mig i storlek (cirka +2 cm i vadmått jämfört med vad som tycks vara standard) heller inte ska ruinera mig.

Men jävlar vad det är svårt!

Och det kommer ju inte som någon nyhet. Detta problem har jag ju brottats med flera år tidigare när jag har letat efter stövlar med högre klack. Nu visade det sig att det här problemet är än större när man är ute efter ett par stövlar utan klack.

Det tycks nämligen vara omöjligt när man som jag vill ha ett par som är stilrena.

Så nu undrar jag: VARFÖR tror ni att alla som vill ha ett par stövlar med låg klack och breda skaft – och inte vill lägga 2 000 kronor – per automatik måste ha en dålig smak?

Jag vill inte ha några (gigantiska) spännen, nitar, snörning, fluff&muff och andra dekorationer. Jag vill ha ett par "rena", enkla stövlar. Så köra stöveltillverkare, bara GÖR ett par sådana nu. Så jag blir nöjd någon gång. Ni anar inte hur svårt det är att vara både kräsen och snål.
 


1) Helt okej modell, men går bort på grund av spännet. Hade funkat med bara läderbandet alternativt med guldfärgat spänne. Ellos, cirka 1 200 kronor.
2) Perfekt modell! Men i stället för läderrem runt så är det en metallgrej på baksidan i stället (syns ej på bilden). Idioti! Som pricken över i är de kanske dessutom för smala i skaftet. Ellos, cirka 1 200 kr.
3) Helt okej modell. Skinnimitation och inte snyggast i världen, men å andra sidan billiga. Men för smala i skaftet. H&M, 399 kronor.

/Gnäll-Morr

Uppdaterar önskelistan

En underbar helg är till ända (trots att MODO:s inledning på säsongen inte direkt har varit till någon glädje och att jag inte är direkt... överlycklig... över lockouten) och det rundar vi av med att uppdatera min önskelista:

---

Jag överdrev inte när jag skrev att jag inte är överlycklig över NHL-lockouten. Snarare så underdrev jag. Usch. Det var visserligen inte oväntat, det är ju däråt det har pekat hela tiden, men det är i så jäkla tråkigt. Ingen tjänar på det här. Fruktansvärt onödigt.


Hockey är ju så roligt!

Åh vad härligt! Nu känns det som att livet leker. Hockeysäsongen är i gång och MODO ligger under med 0-4 mot Skellefteå.
 
Allt har börjat på bästa möjliga sätt: Alsenfeldt tycks läcka värre än ett såll, vår backbesättning inger inget vidare hopp och i sedvanlig ordning har Skellefteå en helt onaturlig tur mot oss.
 
Med detta i beaktande så kan man alltså tänka att nu kan det ju i alla fall inte bli sämre. En fin liten tröst...

Elitserien 2012/2013

I kväll drar det i gång! Hockeysäsongen är här på allvar och MODO rivstartar med Skellefteå.
 
Eftersom elitseriepremiären är här är det förstås också hög tid att tippa utgången. Och som vanligt tippar jag grundserien – inte vilka som i slutändan får lyfta Le Mat. (För det vet vi ju att jag alltid likt en treårings naivitet tror på kära MODO...)
 
1. Skellefteå
2. Färjestad
3. HV71
4. Frölunda
5. Luleå
6. Brynäs
7. MODO
8. Linköping
--------------------------------------
9. Växjö
10. AIK
--------------------------------------
11. Timrå
12. Rögle
 
Skellefteå:
Först och främst är Skellefteå i topp just för att jag alltid tycks nedvärdera dem. Den här gången ska inte den ständiga missen göras. Sedan är laget intakt och därmed vet laget vad man har – och motståndarna vet vad man får (läs: ett helvete). Spelar en skön och vinnande hockey och här finns både den spets och bredd som önskas – och en stor dos nyttig slutspelsrutin. Har helt enkelt allt som krävs.
  
Färjestad:
Alltid lika farliga FBK känns farligare än på länge. Tycker att de, liksom Skellefteå, har både bredd och spets och framför allt tror jag på en jämnhet och en lagmaskin. Känns som laget strålar av harmoni och trygghet. Ja, exakt sådär som man inte vill att det här gänget ska kännas. Och så är jag helimpad – och lite rädd – för Jack Connelly.
 
HV71:
Lite nytt och fräscht? Tror att det dessutom kan finnas lite revanschlusta som sitter i väggarna i omklädningsrummet. Sånt är inte att förminska. Känns som att det nog kommer att finns en bra harmoni här, precis som jag tror om Färjestad. 
 
Frölunda:
Kan sätta en hel påse chips under en kväll med riktigt chips-sug på att Dick Axelsson kommer att briljera den här säsongen. Skulle liksom inte förvåna mig ett dugg... Hade kanske i övrigt hållt Frölunda lite längre ner (nedanför Luleå i alla fall), men tror att Dicken kommer att frälsa hela Göteborg och att det blir skillnaden som gör att de snor åt sig fjärdeplatsen. Och jag kommer att vara bitter...
 
Luleå:
Levde inte riktigt upp till förväntningarna i fjolårets slutspel efter den nonstop-maskin laget var i grundserien. Varför? Ingen aning. Nåja, tror att Jonas Rönnqvist kan leda Luleå till en ännu bättre placering än så här, men magkänslan (haha, har jag ens en sådan?!) säger mig att det faktiskt inte blir bättre än en femteplats. 
 
Brynäs:
Stor skillnad mot i fjol. Tunga tapp och det kommer förstås att märkas. Men en stabil slutspelsplats, absolut. Klubben tycks bara vara på väg uppåt och hålen efter nyckelspelarna har "täppts igen" smart.
 
MODO:
Efter uppochner:andet i form av glädjebesked kontra sorgedagar känns det som att det kan gå precis hur som helst. Eller det är väl så jag alltid tror om MODO. Potentialen är enorm, men det kan lika gärna bli pannkaka (Oscar Alsenfeldt i mål är bara ett exempel). Orosmolnet som är störst är förstås att Påhlsson blir borta länge och att det känns som att backsidan är lite osäker. Allt hänger på hur lagbygget går ihop sig och att det inte börjar att spreta åt alla håll och kanter.
 
Linköping:
Tar sista slutspelsplatsen. Känns lite som MODO med en intressant offensiv och lite mer frågetecken defensivt. Hur som helst roligt att de verkar tänka mer långsiktigt än vad jag upplevt det som tidigare och att det inte bara är ett enda virrvarr av tjecker till höger och vänster. Tror att lagets viktigaste kan vara Roger Melin i båset.
 
Växjö:
Inga nykomlingar längre och kan därmed inte rida på den vågen. Har därmed en tuffare säsong framför sig nu än i fjol. Känns ändå som att de är här för att stanna, ser starka ut och borde kanske ses som en slutspelskandidat. Men jag tror mer på MODO och Linköping.
 
AIK:
Känns på papperet betydligt svagare än i fjol och jag tror inte att det blir något slutspel för (nu mera) Stockholms stolthet. Men kanske kan överraska?
 
Timrå:
Har inte ett tillräckligt starkt lag och ska kanske tippas som tolva. Men jag tror Timrå håller sig borta från jumboplatsen trots den tunna truppen och kanske ett lite osäkert kort i båset. Gud vet hur, men jag tror det finns en vilja och kampanda som kommer att slå kvalitet. 
 
Rögle:
Nä, tror inte det håller i elitserien, smarta värvningar till trots. Blir väl en framgångsrik inledning som sedan vänder och dalar nedåt tills botten är nådd.
 
---
 
Och just det. Om ni vill begrunda mina få fel här i livet kan ni ju läsa tidigare års tips som finns i hockeykategorien till exempel här och här och här och här.*
 
Visst måste det väl ändå på något vis ses lite som en skicklighet i detta att jag ständigt lyckas ha fel? Lite som i att man kan beundra en spelares förmåga att alltid träffa stolpen.
 
*Verkar som att jag inte tippade i fjol? Var det därför MODO gick till slutspel...?
 
---
 
Och NHL-kaoset rullar vidare... Mitt ynka lilla önskemål: Bara. Kom. Till. En. Lösning. Och se till att den lösningen består av antingen spel och ingen lockout alls – eller att hela säsongen ställs in. TACK!!!

Ett ofelbart recept

Här är receptet på att hålla Morrans morgonhumör i styr: ge henne en present som hon har önskat sig i födelsedagspresent. På en vanlig dag. Bara så där.
 
Jag visar för tydlighetens skull med en illustration över tillvägagångssättet:
 

                                         Bjud på detta – och få detta?! Som sagt, ofelbart.

The Prestige

Vi hade en mysig filmkväll i lördags och det blev i det närmaste full pott för de två filmerna som fanns med på kvällsordningen. Efter att ha haft skrattfest till underbara Raka spåret till Chicago var det dags för lite (...) djupare The Prestige. Ett mästerverk som verkligen föll mig i smaken.
 
Jag vet inte riktigt hur mycket det är okej att säga om den här filmen utan att känna att jag har sagt för mycket. Därför håller jag mig till att konstatera vissa saker. Jag, som alltid kräver bra foto för att tycka att filmen är en riktig höjdare, var extremt nöjd på den punkten. Skådespeleriet var absolut inget att gnälla över, alls. Jag tycker att samtliga skådespelare gör ett bra jobb här.
 
Men framför allt älskar jag historien och att den från början till slut håller mig helt vansinnigt besatt i att hänga med i handlingen. En mind-fucker på alla sätt och vis. Och ja, nu vill jag se Memento.
 
Eftersom att jag älskar David Bowie och att han är helt genial här måste jag förstås ge honom 5 av 5 Morr. Och det är väl ditåt det lutar för hela filmen. Men jag är ändå inte helt säker.
 
Jag var väldigt förvirrad under filmens gång och tror absolut att den här filmen är en sådan som växer när man får se den fler gånger (och kanske inte när man är trött). Därför håller jag den lite längre. Tills vidare.
 
Betyg: 4 ½ av 5 Morr!
 
---
 
I dag fyller älskade Ems 25 år så nu åker jag in och firar henne! Hurra, hurra, hurra!

We will live to fight another day

Jag älskar ju rock i alla dess former och är väldigt svag för brit-pop. I vanlig ordning kan jag inte rangordna mina favoriter, men Oasis ä rförstås svåra att inte hålla högt. Jag har dock knappast hållit mig uppdaterad och därför blev det en glad överraskning när jag såg hur grym Noel är även på egen hand:
 
 
Nu påminns jag dessutom om att jag någon dag (kanske en regnig, det vill säga när som helst) ska ta och uppdatera min Spotify-lista lite och försöka få med så mycket av min favoritmusik det bara går. Är ju massor som saknas där!

Bara 25 dagar kvar...

Av någon outgrundlig anledning såg jag till att dra på mig lite jobb nu när jag är ledig. Så nu sitter jag här och skriver en artikel, försöker få tag på folk för att kunna skriva klart den, och gör lite research inför nästa jobb.
 
Ser att Samuel Påhlsson blir MODO:s kapten. Jag var tvungen kolla på datumet för den nyheten, för jag trodde nämligen att det där var klart sedan ett bra tag tidigare. Men nej. Tydligen är jag lite före min tid. Hur som helst kanske det säger sig själv att jag, som redan hade tagit det för givet, tycker att det var ett väldigt bra val. 
 
---
 
Bankomaten och Mäster förstår inte alltid varandra.
Bankomaten: Vad gör du här? Du är ju bara i vägen.
Mäster: Men du sa ju att jag skulle komma hit på kaffe...
Bankomaten: Men jag pratar inte med dig. Jag pratar ju med katten.
Mäster: Jaha...
 
---
 
Blogg.se har fått taggarna att fungera nu igen. Bra! När jag får tid ska jag tagga gamla inlägg så att även de kommer med sedan när tagg-funktionen är i full gång.

Väl värd att bära ett C på bröstet med stolthet

Gabriel Landeskog tar över kaptensrollen i Colorado. Nej, det är inte ett drömscenario tänkt att hända om några år. Det är NU. Den här säsongen. När han är 19 år! Vad säger man om det, egentligen? Mer än att sitta och lite smått hyperventilera. Och typ vråla: HERREGUUUUUUUUUUUUUUUUUD!!! Jag är ju en sansad person.
 
I detta finns flera glädjande delar:
  • Vilket stort erkännande detta är för Landeskog själv (vilket han visserligen inte saknade sedan innan efter hans enormt imponerande säsong). Det här visar verkligen hur guld värd han är för Colorado och att de är beredda att satsa ordentligt på den här spelaren.
  • Den historiska aspekten. Inte nog med att Gabriel blir kapten – han blir också den yngsta någonsin i den här rollen! Yngre än Sid The Kid!
  • Svensk hockey får ett finfint ansikte i form av det här. Landeskog känns som en perfekt representant i att ständigt och jämt påminna hockeyvärlden om att Sverige fortfarande är en hockeynation att räkna med.
  • Den rent Morr-egoistiska känslan av att hockeyvärldens kommer att fortsätta snurra även framöver utan Kung Forsberg.
  • ...Och att Colorado har den goda smaken att inte rubba på den svit de haft med att enbart ha mina personliga favoriter som kaptener. 
  • ...Och att detta kommer att innebära framgång och välfärd och lycka och hela baletten för mitt favoritlag.

Han är ung. Så är det. Men Landeskog har gång på gång fått credit för sina ledaregenaksper och mognad, så varför skulle den här utnämningen innebära ett ok?

 

Jag hoppas och tror att det bara kommer att höja honom ytterligare. Och det ska blir underbart att följa Colorado den här säsongen. Ja, om det nu bara kan se till att bli någon säsong... 

 

Fröken jobboholic

Nu har jag jobbat åtta söndagar i rad. Väldigt bra, tycker jag. Men nu tar jag ledigt. Testar det livet lite. Ja, jag var lite ironisk. Ha ha ha. Hahahaha!


Så här kan Morr se ut en ledig dag. Storfiskar´n. Fångsten den dagen blev pizza. Fiskarna hade nämligen lunch när vi fiskade.
 
 

Er höjdpunkt på året: Min önskelista

ÄNTLIGEN!
 
Äntligen är vi inne i början av september och jag, som är Sveriges mest present-kåta person, kan med gott samvete presentera min önskelista inför min stundande 25-årsdag.
 
Här är den:
Alltså, det var fan svårt i år. Kanske börjar växa ur den här present-kåtheten? Fast nja, jag tror snarare att det är att jag börjat bli mer öppen för överraskningar. Ni känner ju mig, ni vet vad som går hem.
 
Och om inte annat så har jag ju ett så fruktansvärt behagligt humör att ni knappast behöver vara rädda för att ge mig fel present. Eller?
 
En sådan här är ju annars ett hett stalltips!
 
 
Obs! Kolla in den här listan lite då och då fram till den stora dagen. Med största sannolikhet kommer den att uppdateras.
 

RSS 2.0
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...