Det är mycket nu. På det där sättet att det görs sig bäst utan att uppdateras om, egentligen. På jobbfronten går det på i en väldig fart och sedan jag skrev sist har min bekymmersrynka i pannan hunnit bli djupare, jag har (typ) växt fast i bilen och jag har hunnit flytta. Eller flytta ut, ska jag kanske säga. Tyvärr, på sitt sätt. Tjohooo, på sitt sätt.

 

Men just nu är jag mest sugen på att sova efter en arbetsdag med mest skidor på schemat. Behöver vara fit for fight i morgon när det rullar på igen.

 

Veckan som kommer består av jobb och sedan fira Han som petar ner Kung Forsberg. Sedan är det mer jobb och så måste jag få tag i en egen bil. 

 

Innan mars är slut har jag ytterligare ett födelsedagsfirande som jag ser fram emot, och dessutom har jag som högt uppsatta mål att gå till biblioteket och låna Berättelsen om Pi samt fika med Murke. Plus: Ems ska hjälpa mig att inventera (läs: slänga) min garderob!

 

Och så livets mening då: Slutspelet är bara tre dagar bort och jag har faktiskt en riktigt bra magkänsla. Kör nu MODO! Bara köööööör!

 

---

 

Men ni undrar väl kanske mest vad jag ger för betyg på David Bowies nya album The Next Day? Jag twittrade om det för några dagar sedan. Eller var det kanske minst en vecka? Minns ej, dagarna går så ofantligt snabbt att jag inte har förstått än att det snart är vår år 2013 – inte vår år 2012. Hur som helst: 3 av 5 Morr!

 

---

 

Fick just panikångest. Tänk om Ems skulle roffa åt sig mina MODO-tröjor och hiva ner dem i någon av påsarna där det ska ligga skräp eller sånt som ska skänkas bort? Kanske bäst att stryka den där inventeringen trots allt...