MODO HOCKEY * COLORADO AVALANCHE * PHILADELPHIA FLYERS

I think I'm finally growing up - and about time

Bankomaten: Börjar du bli vuxen, Morran? Jag har sett att du har haft lika strumpor på båda fötterna i flera dagar nu.

Ja, kanske det. Kanske har jag växt upp.

Tryck på play och njut!

Om ni, liksom jag, är svaga för westernfilmer från 50-talet så vet ni att det inte alltid är särskilt lätt att hitta favoriterna.

Jag har haft grava problem med att få tag på The Pony Soldier utan att bli ruinerad. Därför blev jag milt sagt överlycklig när jag trillade över den här:




Okej, den är textad på spanska (men i alla fall inte dubbad, tack gode gud!) och den gör sig bättre i färg och det är bara en trailer (om man nu kan kalla det trailer när den avslöjar hela filmen... MEN! Här har vi äntligen filmen med stort F. Min favoritfilm alla kategorier!

Mina mindre bra egenskaper #1

Ibland känner man sig lite för mycket uppe i det blå. Att man inte riktigt står med fötterna stadigt på jorden. Att man är så sagolikt duktig att andra vill klösa ögonen ur en.

Då kan det vara nyttigt att fundera över de där mindre bra sidorna man har. För ja, även jag har kanske några egenskaper som hör hemma i kategorin mindre bra.

Så vi påbörjar väl en lista:
1.
Jag har ingen lust att dela med mig. Inte av en påse chips, inte av kanelgifflar och definitivt inte om det är sista rutan choklad. Detta har gjort att jag hetsätit Ballerinakakor när jag väntat besök, bara för att slippa dela med mig, och sedan legat utslagen av mättnad och illamående.

Nu måste jag ta hjälp av mina kära vänner. För jag tror inte att jag kommer på några fler mindre bra egenskaper?!

Historiskt ögonblick! Kolla, så här såg de...

2012-01-12_19_20 (MMS)

Historiskt ögonblick! Kolla, så här såg den bittra damen ut när hon för första gången höll på modo. Ovanligt snygg!

Tjena, tjena! Kolla vem jag leker med igen...

2012-01-11_20_30 (MMS)

Tjena, tjena! Kolla vem jag leker med igen: fröken bitter! Jag är på semester, om man nu kan kalla det för semester när man är umgås med den här damen...

JAAAAAAAAAA! Sverige vinner! I sudden! Vär...

2012-01-06_04_43 (MMS)

JAAAAAAAAAA! Sverige vinner! I sudden! Världsmästare i JVM för första gången på 31 år! Glädjetårar och extas! Jag älskar hockey! Vilka hjältar!

Mitt 2011 i en enda lång mening

I korthet så hände ungefär det här under 2011:
Jag hade full fart i skolan, blev klar med mina studier, upptäckte efterrätten Gino, var världens lyckligaste när Kung Forsberg gjorde comeback – och sörjde ihjäl mig när beslutet om hans karriär var över, fick massor av beröm som journalist, var allmänreporter för första gången i mitt liv, fick stopp (nåja) på mitt shoppingberoende, blev sportreporter igen och kände mig hemma, blev grym på Indesign och lärde mig dessutom en massa nytt i Photoshop, utvecklade min språkbegåvning, mina magproblem blev värre, jag tog tag i min sjukhusfobi och tog både blodprov och fick magproblemen utredda, jag blev blond igen, en saknad person kom in i mitt liv igen, MODO pendlade mellan himmel och helvete och hamnade sedan i skiten men tog sig upp därifrån, jag gjorde ett grävjobb om SJ, hade grava dippar och svinhöga toppar, tog lärdom av det jag lärt mig under tidigare år, älskade min familj och mina vänner, flyttade hem till Värmland igen, hade prestationsångest, jobbade massor, förälskade mig i min nya lägenhet, fick känna mig som världens bästa tjej, tillbringade timmar med att prata ihjäl mig tillsammans med bästaste Ems, var på akuten, fegis-badade, livebloggade om Melodifestivalen, klippte lugg, gjorde massor av härliga restaurangbesök, blev besatt av minimorötter, jobbade en tid 10 mil hemifrån och tillbringade 12 timmar borta varje dag, sörjde James Arness, ifrågasatte om det verkligen är journalist jag vill vara, köpte en smartphone (stort steg för mig), slickade i mig Jello shots, insåg att det är journalist jag ÄR och SKA vara, var till Ullared, hängde i Strandparken, fyllde 24 år, gick över till brunett igen, saknade mina vänner, blev whiskey-beroende för en tid och mådde som en drottning när Kung Forsbergs tröja hissades upp i Pepsi center. 

Ja, nåt sånt. Efter att ha haft ett par tuffa år kom 2011 som ett år i rätt riktning. På det stora hela var fjolåret bra och jag hoppas nu att 2012 blir minst lika bra.

Men så här fyra dagar in på nya året kan jag konstatera att 2012 inte har börjat det minsta bra. Vändning, nu tack!

2012

Gott nytt år på er!

Oj, vad mycket jag ska göra det här året. Men jag började årets första dag med att vila mig. Dagens jobbigaste insats var att lägga i två flaskor Pepsi i varukorgen och sedan gå hela varvet inne på Ica med korgen. Phu...

Veckan som kommer ska vigas åt jobb, ny hårfärg (vi går mot mörkare hår-tiden, nu igen) och att vara en allmänt god vän och medmänniska (nytt för i år). Veckan därpå tänkte jag åka till Norrland. Vi får se om det där med god vän och medmänniska sitter i ända fram till dess.




#21 Peter Forsberg

Förutsättningarna var bästa möjliga och visst infriades dem när det väl drog i gång. Jag har räknat ner inför visningen av dokumentären om Kung Forsberg och jag var mer än nöjd efteråt. #21 Peter Forsberg var en fullträff.

Riktigt, riktigt bra gjord! Snyggt och bra utvalt material, även om det förstås finns sådant jag hade önskat fått mer plats. Men en timme är ändå kort tid och då finns det inte plats för allt. Särskilt inte med den karriären världens bäste har haft... Jag älskar att hans unga år fick mycket utrymme och hur han hedrade Kent.

Allt var väldigt proffsigt och värdigt och även om jag hade velat se en 100 timmar lång dokumentär (...) så var den här timmen fullmatad utan att kännas ihoptryckt.

Som en liten avstickare kan jag berätta att jag ska bli faster i mars och att jag kommer att älska den lilla ungen. Läs gärna om meningen igen för jag tror att den blev lite konstig och framför allt är det lätt att tro att man läste fel.

Men det är sant. Morran, som aldrig tidigare varit särskilt förtjust i små barn, ska ta sitt lilla brorsbarn under sina vingar. Barnet kommer att bli överöst av kärlek och kommer att få allt. Det är dock en sak som hon eller han aldrig kan få – och det är att få se en livematch med Kung Forsberg. Det om något är en tung förlust.

Jag ska dock dra mitt strå till stacken. Jag ska se till att ge all nödvändig information som behövs för att han/hon ska förstå hur magiskt bra Kung Forsberg var. Att det här var den enda spelaren som på så hög nivå kunde övergänsa alla andra. Att den här spelaren var the one.

Och jag kommer att börja med den här dokumentären.

---

Nu: Kom igen MODO! Behövs tre poäng i kväll och en dålig förstaperiod och underläge just nu känns inte jättepeppande faktiskt.  
Sedan: JVM, förstås!

Bara jag borde få

Äntligen, nu är julklappsshoppingen över. Jag bara undrar: varför är kassar med saker som ska ges till andra mycket jobbigare att bära än kassar med saker till mig själv? Eller: julen skulle nog vara bättre om bara jag fick julklappar.

Hur som helst. Nu tar Morran julledigt!


                      Det snöar ganska ordentligt i Jössefors Big City, som ni ser...


O Captain, my captain

Det kom väl inte som någon överraskning direkt. Men ändå är det så grymt tråkigt. Per Svartvadet lägger av – och därmed tvingas ytterligare en MODO-ikon sluta utan att få göra det på egna villkor.

Myten om att alla hockeyspelare är lite... ja, inga ljushuvuden eller kommunikativa typer direkt, är just en myt. Men långt från sanningen är man inte om man säger att få av dem är så framstående och briljerande när det gäller att prata för sig, för laget, för hockeyn som Per Svartvadet. Han är just precis den ambassadör man vill ha för klubben. Han är verkligen i en klass för sig.

Hans naturliga ledarstil, hockeykunnande och humor tillsammans med vältalighet gör honom till någon man respekterar. När kapteneras kapten pratar, då lyssnar man.  

Därför hoppas jag innerligt att han kommer att ta en stor och viktig roll i klubben även fortsättningsvis. Och att tröjan hissas upp i Fjällräven. Det skulle vara det bästa som kunde hända just nu.


Film: Kyss mig

Jag och Murke har många olikheter. Likheterna är färre, så dem orkar jag rabbla upp: Vi är båda två hästnördar, gillar att diskutera, älskar att ha rätt – och så gillar vi svensk film.



Kyss mig är den senaste vi såg. Och föga förvånande föll den oss i smaken. Handlingen är kanske inte i toppklass (hallå, är ju ingen westernfilm...), men filmen är mysig, väldigt svensk, grymt bra skådespelare och väldigt snygg. Många rätt alltså.

Jag har egentligen bara två saker som kändes lite så där. För det första är det svårt att lyfta in en av Sveriges topp tre-skådisar, av oss utnämnd, och tro att det ska lyfta filmen. Jag trodde aldrig att jag skulle tycka att Björn Kjellman inte skulle lyfta en film – men problemet var att han helt fick mig och Murke att tappa fokus.

Där var han, underbart bra som vanligt och i en rolig roll, men hans fem sekunder i rutan ledde till en vild kärleksförklaring om hans skådespelarinsatser i tidigare filmer och det tog säkert tio minuter innan vi kunde tänka på handlingen i filmen igen...

Det andra var att filmen var lite för snabb i början. När till och med jag, som inte alls visste vad filmen handlade om innan (och inte hade sett fordralet), förstod åt vilket håll det barkade redan efter några få minuter går det lite väl snabbt framåt.

Fast jag vet inte, kanske tjänade filmen på just det? Annars hade tempot troligen sackats ner och blivit utdraget. Så nä, det blir faktiskt höga poäng trots att handlingen på förhand inte lutade åt det.

Betyg: 4 av 5 Morr!

---

Förresten. Hela den här grejen med Kung Forsbergs uttalande tycker jag är väldigt humoristisk. Här har vi en riktig höna av en fjäder och storm i ett vattenglas. Trams! 

Inget bra år utan en almanacka

Så. Nu är planeringsmonstret i mig lugnat. Årets personliga almanacka är beställd! Och eftersom att den är just personlig så är den givetvis en kopia av dem jag haft de senaste tre åren. Här ändras minsann inget! Det som var förr – det är lika rätt i dag.


                                    En trogen vän för alla planeringsfreaks! 
                                            Kanske något för Nattugglan?

Och gud vad jag ska planera när min kära lilla vän kommer! Älskar den känslan. Nästan lika mycket som jag älskar känslan av nya sängkläder.

Funderar faktiskt på att bädda ner mig nu, se några avsnitt av Sex and the city och mentalt förbereda mig för i morgon. Har nämligen en smärre oro om att jag kommer att frysa min känsliga lilla hud av mig på vägen till jobbet. Kanske ska ta buss?

---

Om Hasse Jonsson kommer in i MODO:s trupp igen får Linas matkasse ursäkta. Tar Hasse före en kasse mat alla dagar i veckan.

Jaja, gonatt!

Vill ha och vill ha och vill ha

I går hade jag en mycket trevlig dag. Först var det utbildning på jobbet, sedan höll jag på att blåsa bort och sist av allt spydde jag i bussen på väg hem. Som sagt, mycket trevligt.

Hur som helst har jag viktig information att komma med. Mina önskningar dör aldrig ut, så här är en uppdaterad version av min önskelista:

Vi tar en favorit i repris. Mina tidigare önskningar:

Det var allt för i dag! Nu väntar film. Adios!

Efter flera timmars letande efter julklapp...

2011-12-13_13_08 (MMS)

Efter flera timmars letande efter julklappar hittade jag till slut en. Åt mig själv. Så klart. En grå kavaj i morrigt stuk (visste inte ens att det fanns såna kavajer). Men lite tveksam är jag ändå... Morr i kavaj? DEN kavajen? DEN storleken? Vad tycker ni, hiss eller diss?

Julklapp till mig själv: Everyday Minerals Kabuki

Jag har använt mineralsmink från I.d Bare Minerals i fem år och varit supernöjd. Men senaste året har jag allt mer börjat att gå över till Everyday Minerals – och blivit ännu nöjdare!

Jag började testa EDM eftersom att märket fått så bra omdömen och är betydligt billigare. Resultatet: jag upplevde EDM som lika bra som I.d. När provburkarna från EDM tog slut fortsatte jag dock med I.d eftersom jag hade kvar av den foundationen och fortfarande tyckte att den var bra.

Men senaste året har min hy blivit känsligare och trivs inte längre med I.d. I produkterna (i alla fall original-foundation, concealer och rouge) ingår ingrediensen Bismuth som är känd för att kunna irritera vissa användare. För mig har det inte varit några problem alls tidigare, men numera blir min hy otroligt irriterad av I.d.

Därför var valet att gå över till EDM:s foundation lätt. Extra bra är ju dessutom att det är mycket billigare! Tidigare fanns deras produkter bara att beställa från USA via deras webbsida, men numera säljs märket dessutom i ett fåtal svenska webbutiker. Visserligen till betydligt dyrare priser, men då vet man att man slipper eventuella tullavgifter och att kanske få vänta ett par veckor på produkterna.

Nu har jag också tänkt gå över till EDM även i borstväg. Efter fem (!) års trogen tjänst får nu min kabukiborste från I.d gå i pension. I stället byter jag till Everyday Minerals long handled kabuki. Den borsten får bli en tidig julklapp till mig själv. Nu hoppas jag bara att den är så bra som ryktet säger och att jag trivs lika bra med denna som jag gjorde med I.d:s tidigare.



... Och så kanske jag helt enkelt får överge mitt favoritrouge Glee (som tyvärr också innehåller Bismuth) från i.d till förmån för något likvärdigt från nya favoritmärket?  

Nu: Snart (eller snart och snart...) avfärd till det Orebjörkska hemmet för söndagshäng. Adios!

Kvällstankar ...

... Rätt person vann Idol
... USA borde ha däng som inte visar Grey´s Anatomy förrän i januari. Kan inte vänta till dess.
... Börjar redan känna av hockeynerverna inför morgondagens match (får inte tappa slutspelsplatsen!!!)
... Nagellacket Black Galaxy från Isadora var värt allt krångel
... Är sugen på skönt kompishäng med BAKNING (?!) på schemat i morgon
... Måste spara pengar för att åka till USA
... Kan inte förstå hur det kan vara så varmt här inne
... Måste bestämma när jag ska åka till Sundsvall (eller snarare Söråker big city och bitterdamen)
... Ångrar att jag inte köpte den kittfärgade knytblusen från H&M innan den tog slut
... Väljer nog att läsa chicklit i stället för Colorado-Edmonton i natt
... Vill ha häst igen. MÅSTE det.
... Skriver upp "ta upp ridningen igen" på listan över nyårslöften.

Gonatt på er!

MODO spelar som kungar mot Timrå

Derbymatcher innebär alltid ett himla ståhej. Nervositeten är värre än vanligt och förberedelserna enorma. Men derby är alltid väldigt roligt när det är storebror som vinner. Speciellt när det är tredje gången för säsongen och att laget visar en inställning väl värd en finalplats.

Så i dag var det alltså en skön dag. I alla fall hockeymässigt.

Resten var inte mycket att hurra för. Jag skulle storstäda och boka operationstid, men fick inte gjort något av det. Dessutom skulle jag avboka tid hos optikern och det fick jag inte gjort tack vare min handlingskraft utan för att optikern själv ringde och sa att vi fick avboka på grund av sjukdom. Det tackar jag för!   

Inte bara Bergman som skräller

Okej, okej. Carl Johan Bergman skrällvann dagens väldscuptävling uppe i Östersund. Hurra, grattis, gud vad roligt och allt det där.

Men! Er kära lilla Morran har också skrällt i dag!

Jag har, med hela 21 dagar kvar till julafton, gått och köpt en första julklapp – och den är inte ens till mig! Kors i taket!

Nu ska jag se kvällens avsnitt av Idol. Sånt missar man ju när man jobbar på sporten och ska vara är mer intresserad av EM-lottningen, skidskytte och nyförvärv. Gonatt!


                                    Morran – nu även med egenskapen givmild.

Vad jag gör när jag borde sova

I dag har jag varit ledig och inte gjort något alls. Jo, jag var med till Deje och hämtade en bakaxel till gula faran. Intressant.

Men nu så här på kvällen/natten blev jag lite jobbsugen. Eller Indesignsugen. Eller mest Kung Forsberg-sugen. Så det blev en semifriläggnings-övning. Resultatet:


Lägg ingen vikt vid texten. Poängen är semifriläggningen, alltså Kung Forsbergs huvud och arm som ligger över rubriken.

Blev helt okej ändå, tycker jag. Speciellt med tanke på att jag sitter med bärbar dator och utan mus... Har dessutom aldrig gjort en semifriläggning tidigare och la inte ner någon energi på att få det snyggt utan ville bara få till tekniken. Och visst duger det för att vara första gången? Nu du lilla Blonda Häxan, numera ligger du allt i lä! 

---

Jag var på jätterolig inflyttningsfest i helgen – och kom hem med en julstake. Alltid ska jag lyckas roffa åt mig något. Den fina egenskapen hos mig är nog faktiskt på topp-tusen.

---

 Kom på att jag kan slå hål på den obefintliga tröttheten med att se ett avsnitt av Macahan. Kanske blir sängen nu ändå? Adios!


RSS 2.0
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...