Jag tyckte jag höll mitt shoppingberoende någorlunda i schack under min vistelse i Stockholm, men sedan kom jag på att det knappast spelade någon roll. Att jag lyckades ta mig ut från Topshop utan en enda liten pinal var visserligen ädelt och bra gjort, men vad hjälper det när jag, Fröken Bitter och hennes hårdrockare åkte till Birsta i måndags och shoppade där istället? Eller för den delen det jag faktiskt köpte i Stockholm. Eller det jag köpte innan jag åkte dit.

Suck.




Skor och stövlar från Skopunkten (se nedan), linnen, tröja och bh från Gina Tricot och T-shirt samt årets sötaste men minst användbara mössa från H&M.




98 kronor respektive 39, 50 kronor. Omöjligt att låta bli alltså.




Par två och tre var excellenta köp, men vad jag ska med det första till har jag ingen aning om. Jag hatar spetsig tådel och de här är spetsiga tår personifierat. Hur tänkte jag där? Inte alls, uppenbarligen.


Men, som vanligt så anser jag att jag behövde detta. Underkläder behöver man ju alltid. Likaså tröjor, linnen, t-shirts och tragiska mössor. För att inte tala om skor. Det är ju verkligen nödvändigt att fylla ut hallen lite extra.

Murke vill ha ett tolvstegsprogram för att slippa datorberoendet. Jag vill inte bara ha det, jag vill ha en avvänjningskur som tar bort shoppingberoendet. Gärna något som gör ont, men helst på ett fint sätt.