• Tyskland utanför lagfinalen i hoppning gjorde nästan lika ont som att Sverige inte tog någon medalj. Men Storbritannien som guldmedaljörer var fruktansvärt skönt. Nick Skelton i högform är riktigt, riktigt roligt!
• I morgon gäller det! Heja Rolf-Göran Bengtsson, Jens Fredricson och Henrik von Eckermann!!! Jag är ledig och kommer att vara bänkad under finalen. Drt blir turtrosor på och allmänt ritualande.
• Och på torsdag är det dags för dressyren. Både Patrik Kittel och Tinne Vilhelmson Silfvén är med i finalen.

Vilken helt underbar dag det var i går! Sara Algotsson Ostholt och Wegas silver är helt otroligt härligt!

Som sport- och hästnörd är förstås OS-framgångar i allmänhet fantastiska, och kanske ridportframgångar i synnerhet. Inte bara för prestationen i sig, utan också för vad det förhoppningsvis för med sig i form av att ridsporten kanske nu fortsätter att få mer och mer (välförtjänt) plats i medierna.

Och det är egentligen det jag är mest intresserad av att föra monolog om just nu. Mediernas bevakning av ridsporten i OS. Eller ja, hur Aftonbladet och Expressen gjort det här.

Förutom att se på teven och följa medaljuppgörelsen där, följde jag även kvällstidningarnas live-rapportering i går där en eller två reportrar kommenterar samtidigt som läsare har fått säga sitt. Jättebra att de satsade på att rapportera live.

Men. För mig, som är ridsportintresserad och på riktigt tycker att det här med ”hästeriet” faktiskt visst är en riktig sport och inte en gullig liten hobby, kändes det ändå inte helt bra. Jag vill se ridsport någon gång bli tagen på allvar i stället för att gulligullas med.

Jag har inget emot att alla inte har ridsport som favoritsport (det har ju faktiskt inte jag heller...). Men jag tycker att man även som ointresserad, okunnig och kanske med förkärlek till att skoja till det lite ändå ska vara noga med att visa sporten respekt fullt ut.

Jag tror att lite okunnig rapportering med tusen skopor skämtsamheter kan vara positivt. Just för att jag tror att det kan locka även de som inte är ridsportintresserade. Kan trams och skämtsamma kommentarer om slakt få fler att hålla tummarna för ryttarna, ja då är jag okej med att det skämtas friskt, tycker jag.

Men det kändes som att gränsen är hårfin mellan vad som är humor, och ett sätt att locka även de icke ridsportintresserade, och vad som är att brista i respekt för sporten. Och då och då tyckte jag att det halkas över gränsen. Var gärna personlig, skoja friskt, men snälla, ha respekt för sporten. Låt bli att tramsa a´la ”nu skojar vi till det för det är ju ändå bara ridsport – och det är ju ingen riktig sport...”.

Ska dock säga att jag tycker att Ludvig Holmberg på Expressen gjorde ett bra jobb. Även om det inte finns ett kunnande i stil med hur det i normala fall är när det handlar om till exempel fotboll eller hockey, så kändes det ändå som att det fanns en respekt för sporten och det journalistiska uppdraget.

Det kändes som att man ville rapportera på ett underhållande och personligt sätt som passar även den som inte är ridsportkunnig – men utan att flamsa till det för mycket. Då kan jag stå ut med rena petitesser som att bommen kallas för ribban och liknande. För det är inte ett måste att reportern kan ridsport, bara att hon eller han visar engagemang och respekt.

Sedan tycker jag att Expressen även lyckades bättre när silvret väl var i hamn. Den här artikeln tycker jag var betydligt mer av kött och blod än Aftonbladets rapportering. Den kändes närmare.

Dessutom, och kanske framför allt, när jag sent i går gick in för att läsa artiklar om den här triumfen på Aftonbladets sajt fick jag scrolla mig fördärvad innan jag till slut hittade det långt, långt ner på sidan. På Expressen räckte det att bara gå in på sidan, så var jag hemma.

Expressen vinner alltså matchen i fälttävlan med 3-0. Reducering eller kanske kvittering för Aftonbladet i dressyren och hoppningen?

Morran hissar 1: Bradley Wiggins polisonger. 5 av 5 Morr!

Morran hissar 2: Jonas Karlssons krönika i kväll efter badminton-skandalen.

Morran dissar 1: Att OS är i full gång, men det är bara första augusti. För tidigt, tycker jag.

Morran dissar 2: Varför har ingen sagt att Sedinarna har en tredje tvilling?! Men jag kan tycka att det är lite fantasilöst att döpa en till Henrik och en till Henri Hurskainen.