Ja, i går var det ett saligt lyckorus när MODO tog hem tre viktiga poäng. En vinst känns som rena rama julafton och jag är så sjukt glad och tacksam för att våra kära spelare visar att de fortfarande verkligen tror på slutspel. I torsdags var mitt hopp verkligen i botten, det ska erkännas, men i går kändes allt bra igen. Allt, allt, allt. Älskade hjältar. Nu hoppas jag det fortsätter med trepoängare.

OS närmar sig och jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag ska se trevligheterna hemifrån Sundsvall eller om jag ska befinna mig i Arvika. Ett tufft beslut som jag försökt fatta länge nu, utan framgång. Jag är inget fan av att bryta vinnande trender, riskera ritual-strul och ta bort turgivande medel så därför lockar Arvika. Men å andra sidan är jag heller ingen som älskar att se mina pengar (och tid) gå åt på tågresor mellan Norrland och Värmland. Så hur gör jag då?

Något jag i alla fall lyckades klara utan alltför grov beslutsångest: Jag ska inte köpa en stationär dator, det får bli en bärbar. Jag som hela tiden sagt att jag inte ska ha en laptop tyckte att det var dags att gräva ner den gamla principen eftersom den bara var irriterande och ställde till med problem. En svart liten laptop, som jag redan döpt till Raven, ska det bli. Nu ska jag bara försöka bestämma mig vem som passar att få ett så fint namn och som är värd att få bli min.