Ni som trodde att jag ägnat helgen åt att försöka självdö hade faktiskt fel. Fick en fråga i går om jag levde eller hade försökt bita i hjäl mig själv som ett försök att komma undan sorgen, men nej. Jag lever och har så också försökt att göra hela helgen. I torsdagskväll blev det tröstkalas med Macahan, godis och fint sällskap. Fredagen ägnades åt shopping och en tur på Ikea innan det avrundades med mer film, mer godis och mys.

På Ikea fick jag dessutom ett stick i hjärtat när jag hittade en stackars ensam panda. Han var ensam kvar bland en flock isbjörnar och jag kände att vi inte kunde lämna honom. Enda köpet inne på Ikea, förutom fika, blev alltså sötnosen nedan:



Namndiskussionen blev ganska livlig och jag dissade både förslaget Foppa och Zeb. Än har han inte visat sig förtjäna ett sådant namn. Istället kallar jag honom Vargen, efter vargen i Bamse. Han verkar trivas med det. För er som inte tycker det passar med Vargen så kan ni sätta er och läsa lite Bamseserier så kommer ni att förstå.

Visst ser han ut att vara den lyckobringare MODO behöver? Jag tror verkligen på honom.

Dessutom: Tack älskade Murke för att du alltid ger mig största möjliga stöd och uppmuntran!