Världens godaste chips finns i Alanya

En ordentlig bildrapportering tror jag krävs. För ja, så bra var faktiskt Alanya.


Och inte var det några problem med maten heller. Funkade jättebra.



  
Vi tävlade om vem som hade längst tunga. Bitterdamen gjorde ett seriöst försök, men utan någon större ansträngning tog jag enkelt hem segern – Gene Simmons och jag är ju släkt. Trots att Bitterdamen sedan tränade hela kvällen så blev hon aldrig någon värdig motståndare.




Alla tjejer ska ha en hjälte. Nu när Kung Forsberg inte kunde agera supermannen så fick Sulan vara hans stand-in. Och det gjorde han så bra att han till och med var värd chips! Då insåg Fröken Bitter att det var nära ögat och drog mig åt sidan och sa: "Tänk dig för nu! Gift dig inte med honom, turkisk bröllopstårta är jätteäcklig!"




"Vad är det där?" undrade jag. "Ser du inte att det är ett sjölejon" sa Fröken Bitter. Ja, såklart det är. Hon kan så mycket den damen.




Finnarna Ilana och Sebastian var så bra att de kvalade in på min lista över favorit-finnar. Tvåa direkt efter Teemu Selänne är ett högt betyg!




Cold as ice? Robert Pattinson ringde igen och fortsatte tjata om att ha mig som sin vampyrfru. Jag tackade återigen nej eftersom jag inte är något fan av blod.




Murke har alltid sagt att det inte är bra att ha fiskar i skålar. Jag har alltid undrat vad de då är till för, skålarna alltså, men nu har jag fått svar på det. Väldigt smidigt!




"Varför gör du sådär jämt?" frågade Bitterdamen surt. "För att jag är snygg", försökte jag. "Men det är du inte!" fräste Bitterdamen. Nehej.




Malin, Fanny och Sandra. Bästa svenskorna som bor i Alanya!




Jag tror nog att alla förstod varför alla tjejer flockades på Restaurang Picasso för att äta lunch och middag, se hockey och dans, förfesta och sedan få gratis skjuts till hamnen.




Gött fick agera min hockeyrapporterare och skötte den servicen riktigt bra, även om han inte fattade att Kung Forsberg är mer gud än den där gamla föredettingen Allah.




Ja, inte var det konstigt att jag vaknade upp mitt i natten av mardrömmar.




Sjölejonet rör sig som en gasell i vattnet. Jag surade över att förlora 15 meter bröstsim och gick upp och var bitter istället. Sjölejonet for runt i vattnet och avnjöt sin seger.




På väg till stranden iförd en av de två t-shirts jag fick hemskickade av någon anonym. Från vem? Undrar fortfarande. Den som studerar bilden noggrant kan också se hur mina fötter ser ut. Vanställda? Missbildade? Något är det minsann som är fel.




En bild på en turkisk mack – och en svensk tjej - måste man ju ta!




"You will never walk alone" sa jag till Mr Liverpool och då ville han visa sin bil. Därefter ville han, som av en slump, visa alla fina klänningar han sålde. Jag sa att jag inte ville ha någon, men han envisades. Till slut ljög jag och sa att jag höll på United, och då slapp jag köpa en klänning. Bra!




Mycket ont kan man säga om Fröken Bitter, men pyssla om en, det kan hon. Hon dukade fram, handlade, matade mig och sjöng godnattsagor. Inte illa. Mitt livsheroin i dumbass-förpackning. Älskar det lilla monstret. ♥

Fler bilder kommer i morgon. Kanske till och med satsar på ett vackrare urval då.


Kommentarer
Postat av: Emelia

Ååå, det ser toppenmysigt ut ju!!! :)

2010-05-27 @ 11:44:43
URL: http://itsonrandom.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...