Tomten tog mig
Tack vare paketet från Adlibris.
Jag är din flickvän nu är en sagolik bok. Bitter, cynisk och mörk humor är det bästa och den där boken bjuder på den sortens humor i absoluta världsklass. Skandal att jag inte läst den tidigare.
Jag är Hillary Gant och du är min Luke Macahan
Världens bästa TV-serie. Alla kategorier, alla tider. Min uppväxt. Mitt heroin. Helt magisk! Och den finns inte på DVD. Det är inte konstigt att det är krig här i världen.
Jag blev helt lyrisk idag när jag hittade de här filmsnuttarna. Det är ett inget stort utbud som finns, men lite är bättre än inget, så är det ju. Nu kan jag överrösta idioten ovanför som envisas med att spela usel (turkisk?) musik så det dånar. Jag kör Macahan-introt på repeat så högt det går under tiden som jag försöker städa.
Men snart är det nog dags för lite DHW igen tror jag. Städningen får vänta till en regnig dag.
"Det är ju bara ett par händer. Mina händer."
Nu ska jag mysa i soffan ännu lite till. Sjukt roliga och charmiga Linas Kvällsbok står på tur. Jag är lite småförtjust i han som spelar hockeykillen där. Ska jag vara ärlig blev jag kär i honom redan när jag läste boken (som såklart är bättre än filmen), vilket är lite pinsamt. Jag har nämligen inte fallit som en fura för en tecknad varelse sedan jag var minimal och blev galet förälskad i Joakim von Anka, Gizmo Duck, Darkwing Duck och alla de övriga huliganerna.
"Det är ju så i förhållande, att man får ge och ta, det har Malin sagt. Så jag får väl ge Danne mina händer helt enkelt. Det är ju inte hela världen. Det är ju bara ett par händer. Mina händer."
Fick hem min beställning från H&M idag också. Jag är grymt nöjd, för en gångs skull. Beställde tre cardigan i rosa, svart och mörkgrön för 59.90 kroonor styck och tänkte att de blir bra som slit och släng-kläder. Men, de var riktigt fina och jag är glad att jag tog tre och inte en.
Men, Linas Kvällsbok nu som sagt.
When you´re feeling emotional...
Jag har aldrig gillat sjukhusserier, annat än fantastiska Scrubs (men den kan väl ingen människa inte gilla), eftersom jag har svårt för blod och all typ av sjukdomar, kirurgiska ingrepp och hela sjukhusmiljön överhuvudtaget. Grey´s Anatomy har gått mig obemärkt förbi och jag har struntat i alla lovord och diverse tjat om att jag skulle ääälska Alex Karev, Cristina Yang och Miranda Bailey.
Men så, tack vare underbara SOLO och lite dötid upptäckte jag vilken underbar serie detta är. Nu, efter att ha maraton-sett första säsongen tillsammans med Murke samt sett inledningen av säsong två som just nu går på Kanal 5 är jag helt och hållet besatt av serien. Jag är fast. Jag går upp i atomer snart och kan inte få nog. Jag blundar visserligen när de kirurgiska ingreppen görs (fan vad svag jag är!) men i övrigt glor jag så ögonen nästan trillar ur.
Och framförallt: Jag ääääälskar Alex Karev, Cristina Yang och Miiranda Bailey! Alex är en riktig "Morran-man" och Cristina och Miranda är vad jag kallar... älskvärda. Man kan inte annat än fästa sig vid en person (karaktär) som säger en sådan här sak:
"When you're feeling emotional...
sometimes it's hard
to keep a level
head and consider
all the facts."
-Dr. Cristina Yang
Det kommer bli mycket serier för mig i vår. Greýs Anatomy, Desperate Housewives, Ugly Betty och nya Gossip Girl. Förväntningarna på den är skyhöga efter allt gott Linda berättat om den!
Nu ska jag skriva klart denna nyhetsnotisen som ännu inte blivit gjord. Inte för att det är betungande, utan helt enkelt för att jag inte har kommit mig för att göra det. Det får vara slut på latheten nu. Det klär mig inte.
"Du fick ju mycket bättre pulka!"
Familjen Andersson förgyller tiden mellan uppsatsskrivandet. Jag skrattar så jag snart inte vet vart jag ska ta vägen. 
Klicka på bilden för att se avsnitt 15, Pulkapappa!
Tänk om de kunde köra de bra julkalendrarna i repris istället för att visa den skit de håller på med nu för tiden. Eller egentligen gäller det där resonemanget samtliga typer av barnprogram. 
Vi kör en trippel
Heroes - The Wallflower
Heroes - Oasis
Läckert! En trippel som är en värdig motståndare till Whiskey In The Jar. Och vilka gör den bäst? Thin Lizzy, helt klart.
Nu blir det stallet och sedan ska förhoppningsvis Murke slinga mitt hår. Om jag får någon skjuts från buschen vill säga.
Tönten i regnet*
It's a heartache - Bonnie Tyler
It's a heartache, nothing but a heartache
Hits you when it's too late, hits you when you're down
It's a fools' game, nothing but a fool's game
Standing in the cold rain, feeling like a clown
It's a heartache, nothing but a heartache
Love him 'till your arms break, then he'll let you down
It ain't right with love to share
When you find he doesn't care for you
It ain't wise to need someone as much as I depended on you
Oh, it's heartache, nothing but a heartache
Hits you when it's too late, hits you when you're down
It's a fool's game, nothing but a fool's game
Standing in the cold rain, feeling like a clown
It ain't right with love to share
When you find he doesn't care for you
It ain't wise to need someone as much as I depended on you
Oh, it's a heartache, nothing but a heartache
You love him 'till your arms break, then he'll let you down
It's a fool's game, nothing but a fool's game
Standing in the cold rain, feeling like a clown
---
* Tönten i regnet är förstås inte jag. Tönten i regnet saknar de talanger jag briljerar med och har istället sinnet för clementiner respektive satsumas som största talang. Visst, Fröken Bitter? Och säg nu inte att det bara är nåt min schizofrena hjärna tror. Det kanske var så förr, men nu är vi friska.
Over and out.
Miracle Drug
Miracle Drug - U2
I want to trip inside your head
Spend the day there...
To hear the things you haven't said
And see what you might see
I want to hear you when you call
Do you feel anything at all?
I want to see your thoughts take shape
And walk right out
Freedom has a scent
Like the top of a new born baby's head
The songs are in your eyes
I see them when you smile
I've had enough I'm not giving up
On a miracle drug
Of science and the human heart
There is no limit
There is no failure here sweetheart
Just when you quit...
I am you and you are mine
Love makes nonsense of space
And time...will disappear
Love and logic keep us clear
Reason is on our side, love...
The songs are in your eyes
I see them when you smile
I've had enough of romantic love
I'd give it up, yeah, I'd give it up
For a miracle, a miracle drug, a miracle drug
God I need your help tonight
Beneath the noise
Below the din
I hear a voice
It's whispering
In science and in medicine
"I was a stranger
You took me in"
The songs are in your eyes
I see them when you smile
I've had enough of romantic love
I'd give it up, yeah, I'd give it up
For a miracle, miracle drug
Miracle, miracle drug
Jobb står på schemat nu, och jag har just kommit på att jag kommer missa Idol-finalen. Det är då typiskt det. Nåja, jobb är aldrig fel och för mig känns både Marie och Amanda som värdiga vinnare av tävlingen. Därmed har jag inget behov av att sitta och köra igenom några typer av vinnarritualer och liknande. Det går som det går, och det kommer bli bra, helt enkelt.
Dags att fixa käk och sedan göra mig iordning. Tjing!
Slim Sussie
Smala Sussie är en av de roligaste filmer som gjorts och jag kan inte se sönder den. Igår kväll när jag kom hem efter skitdagen nummer jag-vet-inte-vilken-i-ordningen så slängde jag mig i soffan och skrattade av mig. Smala Sussie fungerar alltid, även om man minst sagt har ett jävla oflyt.
För övrigt. Kan man, trots att man inte bor i det förlovade landet i väster, stämma folk till höger och vänster och uppåt? Jag har c-uppsats att skriva, och har således inte tid att ha oflyt och jobbigt nu. Kan man stämma någon med anledningen att denne sprider bitterhet över min uppsats?
Smala Sussie ska kanske inte få hela äran. Underbaringar som ställer upp är också guld värda. Nu menar jag inte bara Foppa som får visa mästerverk efter mästerverk fram och tillbaka på youtube och videon för att glädja mig, utan också sådana där vanliga dödliga som Stockholmsfjollan (Teknikern kallad, numera), Fröken Bitter och Murke (och andra i companiet, men de får stå tillbaka den här gången). Trots att de oftast driver mig till vansinne är de faktiskt något att hålla i när åskan går (om jag nu hade velat hålla i något, vill säga). De ger mig i alla fall den möjligheten, och det är värt beröm det. Min käre far som inte stod ut med tanken på att hans underbart bedårande dotter skulle få gå från centrum och ut till Orrholmen och sedan vänta på ett tåg i två-tre timmar är också guld värd, liksom min kära mor som tvingar mig avstå från Ullared och (ännu mer shopping) så jag istället för att bli bankrutt kanske kan klara att hamna på plus/minus-noll den här månaden, trots allt.
Kanske ska sluta vara bitter och känslig nu. Det är ju hockey ikväll, och Susse är på is. Bättre att skratta och vara glad, det ska ju vara nyttigt jar jag hört.
Privat - mejlkorrespondens
Jag tänkte lägga mig och läsa Alex Schulman och Carolina Gynnings bok PRIVAT - Mejlkorrespondens. Förväntningarna är höga så vi får se om jag blir nöjd. Med Peter Forsberg som Gud så är det alltså så att jag inte nöjer mig med mindre än det bästa.
It's a fool's game
It's a heartache
Nothing but a heartache
Hits you when it's too late
Hits you when you're down
It's a fool's game
Nothing but a fool's game
Standing in the cold rain
Feeling like a clown.
It's a heartache
Nothing but a heartache.
Love him till your arms break
Then he lets you down.
It ain't right with love to share
When you find he doesn't care for you.
It ain't wise to need someone
As much as I depended on you.
It's a heartache
Nothing but a heartache
Hits you when it's too late
. . .
It ain't r'ight with love to share
. . .
Oh it's a heartache
Nothing but a heartache.
Love him till your arms break
Then he let's you down
It's a fool's game
Standing in the cold rain
Feeling like a clown.
It's a heartache
Love him till your arms break
Then he let's you down
It's a heartache
Ja, vi är jäkligt tighta jag och It´s A Heartache. En av världens absolut bästa låtar och väl värd att lyssnas på om och om igen.
Now we blowing the cop!
Offside är en av de bästa filmer jag vet. Typiskt svenskt, typiskt småstad/håla, typiskt grabbigt och typiskt sjukt kul.
Välkommen till Stenfors, en gång Sveriges största papperstillverkare! Den senaste tiden har det mesta gått utför för den lilla bruksorten. Jobben försvinner och människorna med dem. För arbetslöse Anders är det extra bekymmersamt med ett äktenskap som knakar i fogarna. Ortens anrika fotbollslag harvar runt i de lägre divisionerna och man överväger att lägga ner verksamheten. Hoppet tänds, inte bara för klubben utan hela samhället, när den engelske före detta fotbollsstjärnan Duncan Miller anländer. Kanske kan de hårt ansatta Stenforsborna återigen få något att känna sig stolta över. Anders fru vill dock flytta till storstan och Duncan Miller visar sig snabbt vara mer "före detta" än man räknat med...
En dramakomedi som har både drama och humor. Skådespelarna är verkligen tip-top (Jonas Karlsson har tidigare inte misslyckats och gör det verkligen inte heller här). Det är humor på hög nivå, och jag ligger vikt av skratt filmen igenom. Den engelske före detta Liverpool-spelaren Duncan Miller i en svensk liten håla innebär massvis av tabbar och det engelska språket våldtas på ett ofantligt helkul sätt. Now we blowing the cops!
Även om alla skämt egentligen redan funnits med i andra filmer, så gör filmens karaktärer, och de som grupp tillsammans att det blir hur roligt som helst trots att man redan hört det förut, så att säga.
Förra året när den kom på bio såg jag den fyra gånger. På bio. Bara en sån sak. Så igår när jag och Murke strosade gatan fram på Arvika mârten och fick se den för bara 49 riksdaler inhandlade jag den snabbt. Eller ja, betalade gjorde Murke. Hon hade lite dåligt samvete efter att hon ännu inte fixat en födelsedagstårta till mig.
Nu är det alltså så, att jag kan se Offside om och om igen. Och att jag därmed har möjlighet att få se snygg-snygge Björn Bengtsson som spelar den helt underbara karaktären Peter gör ju inte det hela sämre!
Veckans svåraste val
Men nu har det uppkommit problem. Jag ska nämligen upp tidigt på måndagmorgon för att åka till universitetet och jobba på ett grupparbete. Med tidigt menar jag att jag ska gå upp cirka halv åtta, vilket i min värld faktiskt är ohedniskt tidigt. Problemet är dock att detta blir en smula sent trots att det är tidigt. Hade det varit hockey och att jag skulle vara på universitetet klockan åtta kunde jag ha gått direkt från hockeytittandet till att göra mig iordning och sedan ta tåget till Karlstad, men Fotbollsfruar är olämpligt nog slut klockan 03.00 och jag kan alltså inte gå direkt till tåget då. Egentligen skulle det vara bra om jag kunde somna och sova några timmar, men det går ju inte. Då kommer jag aldrig upp halv åtta.
Alternativet är attlså att se Fotbollsfruar och sedan sitta uppe från 03.00 till dess att bussen/tåget går klockan 9.00, och ha dötråkigt alternativt att somna och missa tåget ändå, eller att inte se Fotbollsfruar alls utan att istället sova.
Jag borde sova, men Fotbollsfruar är Fotbollsfruar, trots allt. Det är ett ruggigt svårt val.
Radio Nowhere!
Bruce Springsteens nya singel, Radio nowhere, finns att ladda ner om du klickar på bilden här nedanför:
Gör det NU! Alldeles för bra för att låta den vänta. Helt gratis är det dessutom. Tack Expressen!
Den 10:e december ryktas det om att det blir spelning här, och det är bara att hoppas man har tur och får tag på biljetter.
Vecka 35
Musik
Vad lyssnar du på för typ av musik och vad är det du gillar mest med den musiken? Jag gillar musiken jag lyssnar på för att det är riktig musik, eller vad man ska säga. Jag har absolut ingen bra motivering. Det är bra musik helt enkelt. Ska man kategorisera är det rock, pop/rock, viss hådrrock samt country och framförallt mycket äldre musik. Ett axplock: U2, R.E.M, Bruce Springsteen, Rolling Stones, Gyllene Tider, Roxette, Queen, The Verve, Status Que, The Eagles, The Boppers, Johnny Cash, Bonnie Tyler, Dolly Parton, Twisted Sisters, Kiss, Bon Jovi, Simon & Garfunkel, Meat Loaf, Roy Orbinson, Oasis, Elvis, The Ark...
Vad lyssnade du på när du var yngre, i tonåren? Om du är tonåring nu, så vad lyssnade du på som barn? Jag har alltid lyssnat på oavanstående musik. Som barn hade jag en period jag lyssnade på Spice Girls också, men annars har det varit denna typ hela tiden.
Finns det någon musik du inte klarar av att lyssna på? Vad, varför? Hip hop, r´nb och allt vad det nu heter. Jag tycker inte om det, helt enkelt.
Nämn fem artister du har sett live/skulle vilja se live. Jag har sett Thåström live, det är den enda jag kommer på just nu på rak arm. Men U2, Springsteen och Rolling Stones är de som toppar mest av allt och som jag helst vill se.
Har du någon autograf, vem/vilkas? Finns det någon du skulle vilja ha? Ingen som sysslar med musik, nej. I övrigt är jag inte så hyperintresserad av autograf från någon musiker.
Jag klagade en del på frågorna från Tjejsnack, men jag måste säga att de nu blir bättre och bättre efter några svaga veckor. Bra, bra!
Desperate Housewives äntligen tillbaka!
Jag har dock gjort samma misstag som jag alltid gör och sitter nu därför med ångest över att jag vet vad som händer i avsnitten som kommer visas nu i höst. Det positiva är ändå att jag haft en liten självdisciplin åtminstone, och har därför bara läst vad som hänt under tredje säsongen och har alltså inte sett dem än. Något måste man ju ha sparat nu till i höst. Vad jag läst gör mig både galen av väntan och förskräckt.
Micke har fått agera lekdeltagare när jag tvingat på honom den ena ledtråden efter den andra vad som komma skall, medan han snällt fått gissa vilken av fruarna det rör sig om. Jag måste vara gigantiskt lättroad, ja det har ju konstaterats även tidigare, men jag hade oerhört roligt åt att han svarade fel fru vid varje tillfälle. Det får väl också sägas att jag hade kunnat hållt med honom i hans gissningar, mycket är nämligen helt oväntat emot vad jag trodde.
