Ute med oss?
Sa att jag tröttnat på hockey och att det får gå som det går. Ville inte bli betraktad som en som står på branten och bara väntar på att hoppa.
Men nej, det känns inte så bra. Alls. Hej Allsvenskan!
Jag just nu (den där läppen har jag efter Mäster! Älskar den!). Och då har jag ändå diskuterat journalistik och fått mat i mig så att humöret har höjts en hel del.
Vad blir det i kväll då? Lutar åt någon typ av utgång. Men jag har jobb i morgon efter seminariet och i kväll måste jag dessutom fixa tusen grejer inför morgondagen. Så utgång med tidig hemgång kanske är på ingång?
Nu: Tillbaka till skolbänken.
Ems talar dagens sanning
"Ja, det känns så folktomt just nu! Men när du kommer då skiner världen igen!"
Vi har i alla fall en som aspirerar på ordförandeposten i Morrans fanclub. Snart har jag min lilla armé klar för att erövra världen. Härligt!
Så kickstartar jag min morgon
Morrans fem favoriter:
1) De som joggar, nej s p r i n g e r fast att de egentligen inte vill. Åh vad jag älskar dem! De där som man ser hur jäkla andfådda, sönderstressade och panikslagna de är över att komma försent.
2) Personer som ramlar! Personer som halkar till! Eller bara personer som är ute på hal is.
3) Tjejer med värre utväxt än jag själv har. Det kan verkligen få mig på bra humör.
4) Hon som alltid stapplar fram i alldeles för höga klackar, alldeles för lite kläder och alldeles för mycket "stackars mig"-känsla. Då njuter jag i min tjocka vinterjacka och platta tråkskor och tänker: mohahahaha!
5) Han som är som en klocka. När jag möter honom när jag snart är framme, då vet jag att jag är ute i riktigt god tid.
Sedan finns det andra saker som får igång mig på morgonen. Black Sabbath, fiskbullar och Kenzo Amor är en klockren kombination.
Nu: Göra en Hallå där. Snart: Dra hem. Sedan: Oroa mig över hockeyn.
Gissa vad jag gjorde i lördags?
Operation "avfärgning": Colour B4 Hair Colour Remover
Fröken Bitter är en bra extramamma och en pålitlig förare av kundvagnen. Med vana och bestämda steg tar hon sig igenom alla avdelningar, hittar bästa avokadon och påminner om det som en ointresserad Morr inte tänker på. Hon inger stabilitet, flyt och är den som hittar de billiga priserna. Själv inger jag stress, ovilja och gnäll.
Efter att ha handlat åkte vi hem och färgade håret. Bitterdamen ville bli mer rödhårig och jag ville bli... Ja, vad jag ville vet jag inte. Men den bittra damen hade i alla fall bestämt att jag skulle bli blond. Därför köpte vi nya "avfärgningen" Colour B4 Hair Colour Remover som inte alls är en avfärgning utan en... färgborttagare?
Den innehåller inga blekmedel eller ammoniak och ska vara betydligt snällare mot håret än en traditionell avfärgning. Poängen är att den ska ta bort oönskad hårfärg genom att krympa konstgjorda färgmolekyler så att de sedan kan sköljas ur. Produkten finns i två olika styrkor: regular (som jag testat) och extra.
Vi körde en omgång för några veckor sedan och i går var alltså andra gången vi testade. Hittills kan jag säga att den ligger bra till. Resultatet är inte magiskt och på bilderna här nedan ser man inte stor skillnad - men visst har den tagit bort färg och gjort det lite ljusare.
Det som gör att produkten ligger på ett stort plus är att den inte verkar slita det allra minsta på håret. I stället för en avfärgning eller blekning som ger skador och tuggummihår så kan man använda den här och känna att håret behåller den kondition det var i.
Här är resultatet:
Före. Efter omgång 1. Efter omgång 2.
Bitterdamens önskan om att jag ska bli ljus då? Hm... Jag tror att jag skippar att bli blond. Jag vill ha ett friskt hår, inte ett som tappar glans och styrka på grund av färgvalet. Men jag vill i alla fall bli ljusare än mitt mörkbruna.
Dessutom tror jag att det kan vara en idé att använda den här "färgborttagaren" en eller kanske två vändor till för att få bort så mycket som möjligt av alla färger som lagts i under åren. Jag tror att det i längden kan vara bättre för håret att få bort alla lager och i stället börja om. Får jag bort all gammal färg är jag dessutom så ljus i håret naturligt att jag borde kunna go blonde utan att håret tar alltför mycket stryk. Bra va?
Nu är tanken att jag ska testa den med extra styrka nästa gång och se om det ger mer resultat. Jag återkommer med en ordentlig recension när det är gjort!
Att unna sig. Alla som tycker att jag är v...
Att unna sig. Alla som tycker att jag är värd den här hjälmen räcker upp en hand! Jag och bitterdamen sträcker upp våra så högt vi kan.
Morran till Peace & Love!
Men det känns så där. Festivalens ledord är tydligen mångfald, gemenskap och förståelse. Själv är jag ju mer för att vara själv i min enfaldighet och med noll intresse av att förstå någon. Ja, annat än Bob Dylan då kanske.
Dessutom: Jag som borde kunna detta med att ta till mig information känner mig handlingsförlamad (jag har feber!) och förstår mig inte ens på hur jag köper biljett, eller snarare vad jag ska ha för typ av biljett.
Jag vill inte kravla i leran på campingen eller vara med i någon oralsex-orgie med femtusen vänstervridna galningar. Jag vill bara se Dylan och bo på hotell. Precis så vill jag ha det.
Någon som vill med? Blonda Häxan, kanske?
Mitt liv just nu. Jag kan inte se på vare ...
Mitt liv just nu. Jag kan inte se på vare sig rederiet, dr quinn, grey's anatomy eller desperate housewives. Vilket jävla elände. Hör ni det? Jag lider. Gonatt!
Okej, så här är det
Jag brukar inte hitta speciellt mycket som jag vill ha på Bik Bok. Men nu finns det en hel del som jag vill och behöver ha. Ni vet den där knytblusen som jag förälskade mig i? Ja, den har jag fortfarande inte åkt ut och tittat efter. Nu lär den ju definitivt vara slut.
Men försöka duger. I veckan försöker jag ta en tur ut till Birsta. Så här ser inköpslistan ut:
Och ja, jag vet att MODO just nu är uppe i mardrömmen kvalserien och att jag kanske borde ha någon åsikt om det. Och det har jag. Men jag väljer att ligga lågt. Håller sig tankarna borta från det där hemska ett litet tag så är jag tacksam för det.
Ett axplock av mina arbetsuppgifter
Ja, vad gör jag om dagarna egentligen? Mer än att prata i telefon, häcka framför datorn, läsa och skriva, skriva, skriva. Jo, bland annat det här:
- Åka Vasaloppet. Eller okej, lilla Vasaloppet. Eller ja. Jag halvjoggade mig runt.
- Sätta ut röding i sjön.
- Mysa med världens sötaste katt (förlåt mig Skallepär!) hos veterinären.
- Studera skidlås och undra varför inte fler köper ett sådant.
- Bli fullärd i ämnet "Så rengörs badbassänger och bubbelpooler".
- Ta en promenad i bästa möjliga snart-är-det-vår!!!-vädret.
- Se Charlotte Kalla och Ida Ingemarsdotter ta guld ...
- ... Och silver.
- Tacka Google för att de översätter finska åt mig.
- Höra "Åh, du är ju från Värmland!" minst en gång om dagen.
- Sakna tiden då Kung Forsberg var aktiv och foten ännu inte hade börjat förstöra världshistorien. Fast det är egentligen ingen arbetsuppgift utan något jag gör som extrajobb vid sidan av...
- Be fransmän att skriva sina namn eftersom namnen är alldeles för svåra.
- Diskutera autografer som skrivs på halsen.
- Vara ute i slalombacken.
- Engagera hela redaktionen för att få tag på en webbkamera och headset för att göra ett jobb.
- Gå på släktkalas.
- Diskutera tråkigheten med Serie A.
- Få komplimanger för mina ögon. Japp, även här!
- Få skäll av någon som tycker att jag borde ta på mig polisens jobb. Och helst leka domare och bödel också.
- Köra hejaramsor.
- Tacka nej till kaffe med en töntig förklaring vid x antal köksbord och undra hur länge jag kommer klara mig innan jag avslöjas som en bluff och sanningen kommer fram om att jag inte växt upp tillräckligt för att gilla kaffe.
- Få en lektion i HD-tv och alla konstiga beteckningar.
Nu vill jag veta vad ni gör!
Är på hoppträning och minns gamla, saknade...
Är på hoppträning och minns gamla, saknade, tider. Min näsa blev glad när vi kom in. Hästlukt, mmm! Röven mår dock sämre.
Här är det ingen som äger Ray-bans
Nej, här är det öppenhet som gäller. "Är det någon som glömt kvar ett par Ray-bans?!" Just precis som jag (och alla andra?) var sugna på att svara med ett rungande "JA! Det är mina!" så kom repliken från snabba repliker-mästaren och motsvarigheten till Frank Grayson blixtsnabbt: "Är de äkta? För i så fall är det ingen här som äger dem."
Humor!
Jag är en proffsfotomodell!
Vad har jag mer att skryta om i dag? Inte så mycket. Dagen började nämligen med att jag försov mig så nu är det egentligen inte rätt tid för light-narcissism. Men av någon anledning (som uppkom när jag föddes) så kan jag inte låta bli.
Här är proffset (i yngre skepnad):
Var det efter den här bilden som jag slutade använda solpuder tro?
I kväll blir det bio. Detta ser jag fram emot, i nämnd ordning:
1) Känslan av att det, som vanligt, var bättre förr. Det stämmer alltid in på nutida westernfilmer.
2) Kolaremmar! I mängder! I alla färger!
3) Popcorn. Big size.
4) Känslan av att sprida pengar.
5) ... Var det något mer ...? Just det. Fröken Bitter. Snaaaark.
Ole, dole, doff...
Har irriterande huvudvärk och hoppas att det inte ska bli värre. Ska försöka få i mig mat och sedan komma i säng tidigt. I morgon har jag flera jobbgrejer som äntligen ska gå att färdigställa och dessutom ska vi ta nya byline-bilder. Ordern som har gått ut är att vi ska kamma oss och "fixa till ögonen". Hur då? Vad ska man fixa?
Morran hissar: Härligheten i att allt är som det brukar så jag slipper att bli förvirrad. MODO förlorar på straffar. Jag halkar på isen. Grannarna har tagit alla tvättider. Maten lagar sig inte av sig själv. Visst är det underbart?
Morran dissar: Kylan. Efter en längre tids plusgrader slår det om och blir härliga -14 grader. Jag vill krevera. Och flytta utomlands.
Ja, i dag var det svårt att hissa. Men jag försöker i alla fall att se positivt på allt. Och det är ju bra.
Öppet inlägg till Fröken Bitter
Hej fagra bitterdamen!
Bio i veckan? Jag bjuder – jag bestämmer. True Grit. Film, kanske godis och en trevlig kväll med din vapendragare som lovar att vara på bra humör och så där allmänt härlig som bara jag kan vara.
O.S.A senast efter att du kommit av hästryggen, tack!
Min fina bitterdam!
Nu ska jag skriva lite till på en artikel innan jag beger mig hemåt. Eller nej, det blir nog ett stopp på stan först tror jag. Lutar åt glass! Behöver något kallt som kan mildra efter en eventuell misär till hockeymatch i kväll...
Jävla ponnyer, kom tillbaka
Era tjuvnyp. Era bocksprång. Era galna upptåg. Era avkastningar. Er förmåga att få mig att känna att jag minsann lever och att ponnyer är bästa sättet för att skaffa sig skinn på näsan. Er förmåga att lära mig att inte ge upp.
Ni lärde mig allt. Ni gav mig allt.
Morrans (live)tankar om Melodifestivalen
Ja, här sitter jag och ser på Melodifestivalen! Inte jättevanligt, men nu är det som det är och jag tycker det ska firas med att liveblogga:
- När ska det införas åldersgräns och Fröken Bitter-förbud i röstningen? Jag vill inte se småtjejerna och Bitterdamen rösta fram lillgrabben Eric Saade. Han är ju nästan lika illa som Justin Bieber.
- Hundra plus till Carl Bildt.
- Få bort Danny Saucedo!!! Jag får rådamp. Och vilken vansinnigt kass låt.
- Per Andersson och Katrin Sundberg är hur roliga som helst! Humor! En perfekt duo.
- Sara Varga med låten Spring för livet blir bättre och bättre för varje gång jag hör den, trots att jag knappast valt att höra den hela tre gånger. Men den har förstås inget i Eurovision att göra.
- The Moniker är så klart bäst. Jag älskar den här låten! Oh my god, oh my god!
- Heter han BrOlle? Jag har alltid trott att man säger BrÅlle. Tur jag ser på Melodifestivalen så jag lär mig. Nåja, hur som helst är den här låten bra. Jag gillar BrÅlle. Har alltid gjort, kommer alltid att göra.
- Nej, Linda Bengtzing. Det är inget större fel på dig eller din låt. Bara på dina stövlar. Men är det något som känns som en riktig schlager (som jag och Mäster diskuterade i dag), ja då är det denna.
- Men åhh! Detta är ju låten jag hört på radion i bilen och tänkt "Gud vad bra" men sedan inte vågat fråga fotografen i rädsla att få dumstruten på mig. Jag gillar verkligen Nicke Borg och hans röst och låten gör mig hoppfull. Rockballader går alltid hem hos mig. Går vi mot detta nu i Melodifestivalen? I så fall har ni fått en ny tittare.
- Tänk att tatuera in Melodifestival-loggan... Swingfly har verkligen gjort ett makalöst knepigt val. Själv har jag tyckt en MODO-logga skulle vara smaklös, men tja... I jämförelse med Melodifestivalen känns det inte så fel ändå.
- Me and my drum är helt okej. Men vem är han i blå byxor, grön tröja, långt hår och som pricken över i mustasch? Kan man köpa honom och ge Murke i födelsedagspresent?
- Nä, Sanna Nielsen var väl rätt trist. Men nu är det The Playtones, äntligen!
- Meeeeeeeeeeeeeen!!! Har de inte tajtat till kostymerna lite? Jag vill se kostymer, inte overaller. Men i övrigt älskar jag färgen och jag älskar låten. Så jag håller tyst.
- Nu är frågan, rösta på The Moniker eller på The Playtones? Alltså: John Lennon eller Bill Haley?
- Nej, nu är det den där populära ungen. Dags att stänga öronen. Detta är den absolut sämsta låten i startfältet och lik förbannat kommer småtjejerna rösta på honom. Skrämmande.
- Jaså, är det slut nu? Vad blir det fram till dess att röstningen är avslutad? Jag njuter av lite David Bowie under tiden.
- ... Och äter Superchips ... Vet dock inte om det är så mycket "super" över dem.
- JAAA! De kastar in Nanne Grönwall, Lena Ph, Ola Salo (som alla står högt på min lista) och Christer Sjögren som kör Scorpions absolut bästa låt. Gud vad bra!
- Som lite kuriosa kan jag berätta att Herr Sjögren har berömt mina ögonfransar. Vilka av er kan skryta med det?
- Ryssarna ger 12 poäng till The Moniker. Det är det bästa de någonsin gjort. Men de ger 10 poäng till Danny, vilket alltså sätter dem på minus igen.
- Finns det någon som inte älskar Adam Alsing? Antagligen inte. Om han var poängledare för Big Broter skulle jag säkert titta.
- ... Eh ...? Vadå poängledare? Programledare skulle det stå. Nej, detta med att liveblogga är inte så himla lätt.
- Varför går skitlåtarna så galet bra? Kan inte Europa något om musik?
- Nu hoppas vi på britterna.
- "Det där är ingen frisyr. Det där är ett rop på hjälp." Hahahaha!!!
- Men faaaaaaan! Varför röstar alla på snorungen?!
- Nu ligger de två sämsta låtarna i topp. Man vill ju spy.
- Nä men vilken hård kille han är Saade! Lite glassplitter i ögat är ingenting. Han är ju nästan på Zeb Macahans och Kung Forsbergs nivå...
- Plus till Danny, trots allt, för hans södersnack. Jag är lite svag för sånt av någon konstig anledning.
- Eller ja, det är väl inte ett dugg konstigt. Jag älskar ju Anderssonskans Kalle och gamla svenska filmer.
- FY FAN!!! Hur i helvete kan de två absolut sämsta låtarna och artisterna toppa resultatlistan?! Ta ifrån fjortisarna deras mobiler NU!
- Men hjälp! Läste jag fel eller har Buffy Sainte-Marie varit med och skrivit en av låtarna?! Nej, det kan inte stämma... Men var det någon av hennes låtar som var med?
Nu Zebulon, nu går vi och lägger oss
Ibland tänker jag att jag skulle bli en väldigt bra lärare. Jag skulle slänga alla tramsiga tråkböcker och i stället sätta ungarna framför Familjen Macahan och hockeymatcher med Kung Forsberg. Det skulle de få se hela dagarna.
Vilken uppfostran de skulle få!
(Det är så jag jobbar för att förbättra världen, som svar på Murkes djupa fråga).
The Loser In The End
Nu har jag just kommit hem från jobbet (blev 09.30-20.30 i dag i stället för dagtid) och borde tvätta klockan elva. Men vem vill eller orkar tvätta en fredagkväll? Tydligen ingen i det här huset i alla fall eftersom alla andra tider utom klockan 23 till 02 fredag och lördag kväll alltid är fullbokade. Suck.
Måste bara visa de här bilderna som jag satt och lekte med häromdagen:
På Taaz kan du testa olika frisyrer och sminka dig. Jag gick ut hårt på de första bilderna, som ni ser. Transa-Morr? Men visst passar jag sjukt bra i samtliga frisyrer?! Jag kan alltså bli Hollywoodstjärna vilken dag som helst. Kul.
Nej, nej, nej, nej, nej. LUGGAD!
Jag trodde att det skulle bli en klassisk Morr-klippning. Ni vet, "Bara topparna, tack!" och tänkte att det är nog lika bra det. Hockeyn har ju redan svikit mig. Mitt hår får inte gå i samma spår. Men vad händer?
Jo, jag sitter just nu här med lugg. LUGG! Okej, det är ingen hellugg, vilket frisören var noga med att poängtera efter att jag sett likblek ut när hon ställde frågan om jag skulle ha lugg. Men det är ändå mer lugg än bara en snedlugg. Liiite ponnylugg är det väl? Dessutom lät jag henne kapa minst en decimeter. Förstår ni vilken grej det är för mig som alltid fegar ur i frisörstolen?
Men frisören gjorde ett bra jobb och förhoppningsvis kan jag börja gilla min lugg. Det brukar gå fort det där. I morgon är jag i mina ögon återigen i en högre klass än alla andra och då är minsann min lugg inklusive jag snyggast i världen. 
Utväxten ska jag ta itu med. Någongång. Borde ske nu direkt, helst i går. Men det får helt enkelt vänta.
Ser ni möjligheterna? Ponnylugg eller snedlugg. Wow.
Morran hissar: Anton Hysén som skiter i tönteri-sportvärldens förnekelse och offentligt går ut med att han är homosexuell. Starkt!
Morran dissar: H&M. Om jag går in och köper en tröja och tycker att den är dösnygg, ja då vill jag väl inte behöva upptäcka efteråt att tröjan är en magtröja och har ett stort vedervärdigt tryck på ryggen?! Va, ska man som konsument behöva TITTA på det man köper? Nej, usch.
Nu tar jag och Vargen sängen i besittning. Ett avsnitt av Dr Quinn eller Rederiet blir det. Frågan är bara vilket? Alltid dessa dilemman...
Mäster i magtröja inför kvalserien
Fick höra lite skvaller om Mäster förut och kände genast att det är dags att gamlingen sätts på ett hem innan det barkar totalt.
Morran: Jag råkade köpa en magtröja i dag.
Bankomaten: Jaha. Haha, på tal om magtröja, vet du vad Jerry hade på sig häromdagen?
Morran: ...Skämtar du? Han går väl inte runt i magtröja?
Bankomaten: Jo... Han hade på sig din den där MODO-tröjan, den grå alltså.
Morran: Men vaaa?!
Bankomaten: Ja, han sa 'Jag måste väl ställa upp nu för MODO när det är kvalserien'. Men... Antagligen hade han väl inte tvättat och det där var det första han hittade.
Tycker att det blev ganska likt. Speciellt håret.
Skrämmande. Vem vill se 49-åringar ränna runt i en alldeles för liten tjej-tröja? Och vem vill se MODO:s namn och klubbmärke svärtas ner på det där sättet? Mäster! Låt bli mina kläder!
Hittar liksom inte till sängen
Se där. Jag erkänner att jag hade fel. Världen är på nedgång.
Jag insåg i dag att jobb tar så mycket tid att jag helt enkelt glömt bort att jag ville ha den där drömblusen från Bik Bok. Den typen av insikter har aldrig skett när jag pluggat! Så, min slutsats är att det är grymt nyttigt att jobba! Men framförallt så är det roligt.
Glad tjej som ska jobba OCH klippa sig i morgon. Blir dock ingen färgning den här gången.
Jobbar. Helt okej att befinna sig ute i sl...
Jobbar. Helt okej att befinna sig ute i slalombacken när det är perfekt vårväder. Okej, det syns kanske inte på bilden men så är det. Fattas bara en Ems som står och väser om hur varmt det är i Arvika. Vem bryr sig, se här. Bikiniväder!
Som sämst när det gäller
Bild: Webben7
Vi ska kvala. Bättre än så är vi inte. Hur mycket jag än lider och försöker att bortse från det så går det inte att blunda för att MODO:s slogan "The heart of hockey" de senaste åren har suddats ut och blivit övertäckt av "Som sämst när det gäller".
På papperet har vi ett lag som ska ligga i toppen av tabellen. Men på isen ser vi sanningen och där är vi ett bottenlag. Jag vet inte varför – eller vad man ska göra åt det. Har ingen aning. De senaste åren har det gått nedåt och trots flera förändringar, nya tag, nya utrop om revansch och ständigt nya förhoppningar så har läget inte vänt.
Vi vinner matcher mot topplag och kan ta rena rama utklassningssegrarna när det vill sig väl. För det är just det; när MODO får det att stämma så är de livsfarliga. Men av någon anledning så är det sällan vi får det att stämma och när en förlust kommer så följs den ofta upp med flera till. Vi har gruvligt svårt för straffar och poängen mot bottenlagen uteblir. När det väl gäller som mest vill det sig inte.
Jag mådde så sjukligt illa i går att jag ville dö. Nu känns det inte bättre. Nu finns ingen tid att sörja och slicka sår som det har varit när man varit knäckt över en missad slutspelsplats. I år är det inte bara den besvikelsen, utan i år är det att ladda om för en helvetestid som gäller.
Sist MODO kvalade var jag för liten för att ens ha upptäckt klubben (eller hockey överhuvudtaget utöver alla de matcher jag fick se på tv:n för att pappa skulle få mig att somna) så det här är alltså första gången. Det känns förjävligt. Men. Nu tar vi nya tag – igen.
Det kan fortfarande gå, faktiskt
Chanserna är inte stora till att kunna gå till slutspel – men de finns. På det sättet är vi i alla fall i ett trevligare läge än Timrå som helt saknar den möjligheten. Men ska vi kunna ta oss dit det krävs inte bara seger efter full tid utan också att de andra resultaten går vår väg. Inte det lättaste...
Problemet är dock inte bara att MODO har svårigheter att kunna ta åttondeplatsen, utan också att risken för kvalserien är väldigt stor. Det handlar alltså inte om en ynka liten sten på axlarna utan all världens berg är samlade just på oss. Att kvala är lika med döden.
"Skönt" att det inte är så mycket tid att fundera över alla tänkbara sätt det här kan sluta. För i morgon gäller det. Igen. Hur det ska gå? Ingen aning. Det känns vansinnigt ovisst.
Men nu när hockeyguden Kung Forsberg har lagt skridskorna på hyllan hoppas jag att han har tid att styra upp lite i hockeyvärlden. Snälla, plocka fram easton-trollstaven och trolla fram en trepoängare till MODO och noll poäng, eller i alla fall max två, till Södertälje och Frölunda. Då har du hjälpt MODO på bästa tänkbara sätt.
Jag drömmer fortfarande om att få uppleva det här igen:
Men den här bilden känns som att den togs för väldigt, väldigt länge sedan. Och normalt sett är inte knappa fyra år någon lång tid i mina ögon.
Nu ska jag återgå till att jobba i stället för att älta och vara nervös. Det känns lite mer produktivt.
Bara fem timmar kvar nu
Men jag kan inte säga att det är en sådan där härlig och längtande väntan. Tvärtom. Jag har mest ont i magen och försöker låta bli att tänka på detta. Men det vill inte släppa, helt enkelt.
Kanske kan lite "inför Melodifestivalen"-jobb få bort nervositeten. Jag hoppas på det.
Så här ser läget ut:
| 8 | AIK | 53 | 18 | 12 | 23 | 4 | 8 | -22 | (126-148) | 70 |
| 9 | Timrå IK | 53 | 16 | 13 | 24 | 9 | 4 | -24 | (135-159) | 70 |
| 10 | MODO Hockey | 53 | 17 | 12 | 24 | 6 | 6 | -4 | (145-149) | 69 |
| 11 | Frölunda HC | 53 | 17 | 12 | 24 | 5 | 7 | -32 | (123-155) | 68 |
| 12 | Södertälje SK | 53 | 19 | 9 | 25 | 2 | 7 | -33 | (126-159) | 68 |
She´s a rainbow
Nåja, tur i alla fall att det inte är jag som spelar i MODO. Bitterfittor som jag gör sig liksom inte särskilt bra i ett lag. Jag får hålla tummarna att MODO-hjältarna visar att "sämst när det gäller" inte har ristat in sig i klubbandan. Vi bryter den där trenden som varit sedan guldet, tycker jag. Se där, lite optimism ändå!
Och nu växlar vi läge igen. Jag har gått hur länge som helst nu och velat klippa mig, men jag har aldrig tid. Och har jag tid så drar jag mig för att fundera över om jag samtidigt ska färga – och i så fall: fortsätta som brunett eller bli blond igen?
Min kropp går sönder av all obeslutsamhet som cirkulerar runt här. Hjärnan är redan slutkörd och kan inte ta mer beslut. Så ställ upp nu! BRUNT eller BLONT hår?
Morran hissar: Westernfilmer och westernserier innan läggdags. Finns inget som gör mig så avslappnad och löser ut stressen så bra som den genren gör.
Morran dissar: Hockeynerver i kombination med mitt svaga hjärta.
Jag försöker i alla fall att se glad ut. Heja MODO! Klart att det blir slutspel!
